Ekologiskt sköljmedel, är det bättre?

För en tid sedan skrev jag ett inlägg om sköljmedel, det kan ni läsa här. Ett uppskattat inlägg som jag tror (och hoppas) gav flera en tankeställare. Kanske det inte vore så dumt att skippa det där sköljmedlet i alla fall? Sedan dess har även expressen skrivit om nackdelarna med sköljmedel – bra där! Roligt och framförallt viktigt att frågan lyfts i olika medier.

Frågan kom upp i mitt flöde efter mitt inlägg, om så kallade ekologiska sköljmedel funkar istället för ”vanliga”. Eftersom jag var dåligt insatt i det var jag ju tvungen att luska lite i frågan. Produkten det gällde är den här, ett sköljmedel från Ecover.

Jag kontaktade Carina Lagerstedt Nilsson, som driver RekoKollen och Fusket på EkohyllanDå hon främst har (sten)koll på innehållet i hud- och hårvårdsprodukter, och hur ekologiska/icke ekologiska de verkligen är, har hon inte studerat innehållet i tvätt- och sköljmedel närmre. Men det här skrev hon:

”I detta sköljmedel använder man katjonaktiva tensider (står inget om vilken sort det är – syntetisk?), parfym (står inget om att det är syntetisk eller naturlig), konserveringsmedel (syntetiskt), magnesiumklorid (står inget om att detta är syntetisk eller naturligt), dipropylenglykol (syntetisk petrokemikalie)

I min värld är detta inte ekologiskt, men det finns olika uppfattningar om vad som kan sägas vara ekologiskt eller inte.

Bäst att ställa frågor till tillverkaren tycker jag.”

Intressant och tankeväckande. Ett ekologiskt sköljmedel som kanske är någorlunda eko, men absolut inte fullt ut. Nu har jag inte frågat tillverkaren mer djupgående frågor, men det skulle onekligen vara intressant. Det är lätt att tro att en produkt är 100 % reko bara för att det står eko på. Så är det tyvärr inte alltid.

Troligen är det kanske ett bättre alternativ än ett ”vanligt” sköljmedel, men inte tillräckligt enligt mig. Och om det går lika bra med ättika då och då i sköljmedelsfacket spelar det ju faktiskt inte så stor roll.

Färsk ljunghonung och kakhonung

Nu är den sista honungen hämtad från alla kupor och de har fått ny vintermat i form av sockerlösning. På biodlarspråk: Tomas har slutskattat honungen och börjat invintrat bina. Nu är det dags för årets utmaning, slunga 150 ramar fulla med ljunghonung med handvevad slunga. Ett varmt slungrum samt en  sjölilles lilla krävs för att få ut den sega ljunghonungen. Önska oss lycka till ;)

Kanske du är sugen på färsk ljunghonung? Det är den mest nyttiga svenska honungen du kan finna! Sveriges motsvarighet till manukahonung. När den är färsk (läs mer om det här) så finns även binas mjölksyrabakterier kvar och är kraftfull liksom antibiotika. En smart sak är att honungen kan frysas och på så vis bevaras alla nyttigheter i den.

Nu tar vi upp beställning från privatpersoner som vill köpa färsk ljunghonung. Vi säljer det i 350 g burkar för 60 kr st. Skickar mot fraktkostnad, 1 burk kostar 53 kr att frakta och 2-3 burkar kostar 89 kr i frakt.

Sen har vi även ett begränsat utbud av kakhonung, en bit (200-240 g) av en vaxkaka med honung och täckvax, kostar 60 kr st. Bilden ovan visar en fribygg vaxkaka med lite honung och vax. De vi kommer sälja är fulla med honung och i princip helt täckta med vax.

Vi tar emot beställning under den här veckan, den 15 september. Hoppas vi hörs!

Leva med flit

Häromdagen såg jag ‘Kalles sex liv’ avsnitt 2 på SVTplay. Det sändes igår kväll på tv. Kalle Zackari Wahlström hälsar på sex olika personer/familjer som lever på ett annorlunda sätt. Med önskan om att förändra sitt sätt att leva på, besökte han David och Eliza som lever i ett vagnshus på sex kvadrat och odlar sin egna mat med permakultur som utgångspunkt. De lever enklare och er hållbart av vad naturen ger och förutsätter. Det berörde mig, troligen eftersom det även är vår strävan och längtan.
Det slog mig också, att vi trots allt är en bit på väg! Att vi faktiskt hade morötter från förra året kvar nu när vi började skörda årets. Att vi kan plocka in egna ägg och njuta av egenskördad honung. Kommer få eget kött från våra grisar så småningom.
Men just nu är vi lite i obalans. För mycket jobb på bortaplan och för lite tid för jobb hemma ger oss en stress att hinna med allt. Hinna med att njuta av vad vi har, ta hand om vår skörd på bästa sätt, sköta gården så som vi vill. Men med hopp om att snart kanske hitta den där balansen lite bättre än nu, är jag tacksam över det vi trots allt har.
Några citat från Kalle i programmet som fastnade lite extra hos mig, och som jag i mångt och mycket håller med om, kommer nu lösryckt här:
”Jag vet ärligt talat inte hur man inte vill ha det på något annat sätt, och vill man ha det på ett annat sätt, är det nog för man inte upplevt det här.”
”Hur kan man vilja bo i en stad och äta köpemat när man kan va här och odla grejer, göra grejer.”
”Meningen med livet är att leva med flit.”
Ja, att ha ett mål och veta varför man gör just vad man gör. Inte göra något bara för att, utan för att det ger något mer, något med en djupare och långsiktig betydelse. Så frön för att sedan veta att man troligen kan skörda gott en tid senare. Samtidigt som jorden som brukas bevaras snarare än utarmas. Tänkvärt.
Så, missade ni programmet igår eller inte hunnit se det på play än, se det här!

Tomatskörden

Att ha blivit med växthus och nu kunna odla tomater i liten, men ändock större skala än innan, är guld värt! På grund av att vi hade aningens för stora tankar om dess kapacitet när vi satte ut tomaterna krävs det nästan en krypande ställning för att komma in. Lite opraktiskt men väldigt tomatberikande. Vi har nämligen fått en riklig skörd hittills i år och hoppas på ännu mer de kommande veckorna. Så, här får ni ett litet smakprov på tomatskörden.

Favoriten i både smak och avkastning är helt klart sorten Sungold med sin gyllengula färg och otroligt söta smak.

Bifftomaten Bufflaosteak är riktigt köttig och fin, och lever verkligen upp till sitt namn. Många blir det med, inte oss emot. Nu ska jag bara få till att lägga in lite av dem. För trots vi äter tomat härs och tvärs dagligen vill vi, och kan vi, spara en hel del till vintern också.

Roma är en tomatsort som passar bra till sås mm. Inte supergod att bara äta direkt. Den passade jag på att ugnsrosta tillsammans med squash, lök, vitlök, purjolök och lite salt. Jag utgick ifrån Skillandes Trädgårds recept ”snålröra”, men ändrade lite i proportionerna. Tror det kommer bli kanongott i vinterns grytor och köttfärsåser!

Här är alla sorter samlade. De jag ej nämnt hittills har jag fått av mamma, som också odlar. De minsta gula är ”vinbär”, lite syrligare än Sungold men goda och väldigt fina att dekorera salladen med. Den gula päronformade är just en Pärontomat, ganska mjäll i konsistensen och tyvärr inte så mycket smak på. Den randiga vet jag ej namnet på, men vacker och god. Minsta röda är ”Rut”, en välsmakande halvstor körsbärstomat från mammas jobbarkompis Rut. Längst upp till vänster syns ”Lettland”, vars frön togs från en tomat i just Lettland. Ganska så smaklös tyvärr. Tänk, nästa år. Då blir det fler sorter! Har ni några tomatfavoriter?

Sköljmedel – varför inte?

Igår när Tomas kom hem från jobbet slog en stark doft mot mig som jag inte är van vid (längre). Jag kände direkt att det var doften av sköljmedel. Han hade fått med sig fel jobbjacka… Trots min täppta, förkylda näsa tålde jag inte doften utan den blev förvisad till förrådet direkt. Hela dagen satt doften i huset. Kan titulera mig som doftkänslig tror jag (men inte överkänslig vilket kan göra att man får andningssvårigheter, hosta mm).

En doftkänslighet som uppkommit ju mer jag minskat på dofterna här i vårt hem. Vi har nästintill helt fritt från syntetiska dofter. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om dofter och just syntetiska sådana, läs det här. Och så till sköljmedel, som innehåller outhärdligt mycket syntetisk parfym. Men inte bara det, tyvärr. Vi pratar lite om det nu tycker jag.

Sköljmedel är som sagt starkt parfymerade och innehåller mjukgörande ämnen som ska göra tvätten mjuk och ”väldoftande”. Doften finns kvar i plagget länge för att ftalater tillsätts och fixerar dem i plagget. Det behöver tillverkarna dock inte skriva ut på inci-listan.. Ftalater är kända för att vara mjukgörande, men också hormonstörande. Precis som en ska undvika mjuka plasttryck på barnkläder som också innehåller ftalater är det idé att tänka över sin konsumtion av sköljmedel, då det kan ge barn beteendestörningar och symptom liknande ADHD.

Men det stannar inte där, tyvärr, reningsverkan kan i många fall inte ta hand om de skadliga ämnena och de åker rakt ut i våra vattendrag och vidare till haven. Där de också verkar hormonstörande och bidrar till reproduktionssvårigheter till vattenlevande organismer.

Kläder blir aldrig riktigt fria från sköljmedlet mellan tvättarna och därmed går vi runt med hormonstörande ämnen tätt intill kroppen varje dag. Kanske till och med varje natt om även lakan marineras i det. Inte så mysigt. Sköljmedel minskar även förmågan för handdukar att absorbera fukt och gör så att textilierna inte andas så bra. Förkortar deras livslängd. Ja, ni hör ju – skippa sköljmedlet!

Vad ska vi använda istället då? Om det bara är för doften – skippa det och vänj dig av starka syntetiska dofter, lovar att du kommer rygga för det efter en tid! Vill du få bort dålig doft från rökiga kläder eller liknande, samt göra textilierna lite mjukare? Häll i någon matsked av ättika i sköljmedelsfacket. Det mjukar upp och tar bort dålig doft. Saknar du trots allt lite väldoft på kläderna? Droppa i någon droppe av eterisk olja. Det är dock bra att tänka över vilken du tar, vissa är skadliga för vattenlevande organismer. T ex  är olika citrusoljor som innehåller limonen det, de ska inte hällas ut i avloppet.

Inte svårt men mycket mer miljövänligt och kroppsvänligt! Det är hur enkelt som helst att sluta använda sköljmedel, särskilt när en vet att det är så skadligt.

Galten Olle

Sedan fyra veckor tillbaks bor galten Olle hos oss! Egentligen heter han Ole Lukøje (John Blund på danska), men kallar honom för Olle. Vi är så glada för honom och trots att han blev lite halt andra dagen efter han kommit hit (!) mår han bra nu. Vi blev ganska så oroliga där ett tag, men tror det berodde på den lite ojämna skogsterrängen han flyttade till, från platt åkermark. Nu bökar han och kan gå som vanligt igen som väl är.

Med bra gener från ett av djuren på Fredriksdal i Helsingborg, fick vi förfrågan från Föreningen Landtsvinet om vi ville köpa honom. Han och hans bror är nämligen de enda kvar från en av de olika släktgrenarna för Linderödsgrisarna. Därför vore det tråkigt om han (och hans gener) inte fick möjlighet att leva vidare. Trots att vi kanske inte riktigt hade planerat att köpa galt än så blev det så ändå. En ny hage i skogskanten fick det bli. Med vindskydd och utsikt över gården.

Vi är glada över att ha fått hit Olle, en snäll och lugn galt som dessutom är väldigt fin. Tror det blir en bra far!

Te på fermenterad rallarros

Jag har helt snöat in på att torka växter för att göra te nu i sommar. Därför var jag ju såklart tvungen att testa Surtantens (Jenny Neikell) recept på fermenterad och torkad rallarros, som enligt henne skulle vara riktigt gott som te. Kolla in hennes instagram (se länk innan) om ni vill läsa mer!

Så nu alla te-drickare, ut och plocka rallarros (eller Mjölkört som det också kallas), det här är väl värt att prövas! Vem har inte rallarros runt knuten liksom? Ja… Ok, inte alla. Men många!

Det är jätteenkelt, bli inte avskräckt av ordet ”fermentera” det handlar om jäsning. Börja med att plocka önskad mängd blad och krama dem sedan lätt med händerna för att krossa dem lite. Lägg sedan bladen i en påse, sug ut så mycket luft som möjligt och förslut väl. Bladen ska gärna vara tätt packade. Jag använde vår vakuumförpackare, vilket funkade kanon för ändamålet. Låt påsen sedan ligga mörkt och varmt i tre dagar, förslagsvis i skåpet över kylskåpet.

Det ska dofta lite lätt av ensilage när påsen sedan öppnas, då är allt i sin ordning. Torka sedan bladen på en luftig och varm plats. Vår torkmaskin kom väl till pass och teet blev klart på bara några timmar. Förvara teet i en lufttät burk.

Nu kan du njuta av eget te! Ett aromatiskt te som smakar som en blandning av svart och grönt te ungefär. Jag tycker det är gott som det är, med ett par blad i en kopp med kokande varmt vatten. Men att blanda av de örter och andra växter jag torkat innan är verkligen inte helt fel heller!

Idag blev det johannesört (se bilden ovan), mynta och citronmeliss tillsammans med rallarrosen. Så enkelt och så gott, allt plockat inom 100 m från vårt hus. Läkande och värmande. Ser fram emot alla olika kombinationer i höst och vinter!

En sommarkväll

Ikväll var det en såndär sommarkväll. När ljuset bara är perfekt. Därför får det bli lite grönsaksbilder idag med, hoppas ni inte misstycker! Insåg när jag tänkte efter att det varit dåligt med bilder från vårt land, så here goes…

Efter kvällsmaten tog vi upp vitlöken, rekordsmå men räcker ju ett tag åt oss ändå. Hänger nu som ett smycke på stegen vid ladan.

Sen blev det en sväng till vårt nya land. Vi avgränsade nämligen en del i grishagen tidigare i sommar, där Siri och Gördis tidigare bökat upp all kvickrot och annat ogräs. Äntligen tycks vi kommit på ett smidigt och effektivt sätt att kunna odla på större ytor, på friland! Grisarna och deras starka trynen är svaret!

Lite sent och med torkan som följde (och som håller i sig) har bondbönorna, morötterna, foderbetorna och foderrovorna inte vuxit sig jättestora än. Men det ser lovande ut! Allt förutom morötterna kommer bli vinterfoder åt våra grisar. Tror det kommer bli riktigt bra det!

Ytterligare en plätt har vi utökat med i år, nämligen årets potatisland. Sju sorter blev det visst i år.. Än så länge ser det med lovande ut. Detta året fick vi dessutom till att rensa merparten, från att inte ha skördat knappt någon potatis förra året hoppas vi på större skörd i år! (och visst är havrefältet till vänster så vackert?!)

Till sist, motsatt sida från igår. Och så grönkålen som äntligen börjar växa lite.

Önskar er en fin fortsatt vecka!

Det växer

… om än lite sakta. Vi väntar på regn, det är så torrt! Ingen riktig sommarvärme, inget regn.

Vi gläds ändå över att det mesta växer i vårt grönsaksland. Morötterna verkar trivas ypperligt precis som förra året, kålrabbin som är ny för oss har växt fint även den. Vitkålen har precis börjat knyta sig och sockerärtorna som såddes lite senare än vi brukar är på gång med, helt full med blommor.

Vi har varit dåliga på så in blommor i grönsakslandet, det är ju så vackert! Som väl är har den här magnifika vallmon hittat hit av sig själv. Fröställningarna är lika vackra som själva blomman!

Honungsfacelia har vi i alla fall sått medvetet, i hopp om att den skulle kväva en ogräsplätt. Gick sådär, men blommar gör den i alla fall. Som ni förstår är rätt fotovinkel viktig när grönsakslandet fotas. ;) Kanske kan få till en rundvisning så småningom..

Få bort etikettklister på glasburk – bästa tipset!

Hörrni, det här med att få bort etikettklister på glasburkar kan (upplevas) vara något av det svåraste man kan syssla med. Men! Jag har svaret. Eller jag hittade svaret via en jag följer på instagram (@ekolomisk närmare bestämt).

En förrädiskt svår ättiksflaska som skulle görs om till sprayflaska med allrengöringsspray i fick bli dagens exempel. Ni vet med såntdär omöjligt klister.

Såhär enkelt är det:

Ta bort etiketten så gott det går. Gnid sedan in burken/flaskan med rapsolja. Låt verka en liten stund. Sen gnugga lite till, ev med lite hushållspapper också och ta på såpa och varmt vatten för att få bort olja och klisterrester. Klart!

Totalt typ 7 minuter tog det, sen glasklart resultat! Rapsolja är bra till mycket, särskilt att ta bort etiketter med.