De bästa julklapparna är från DECE

När jag var i Rumänien besökte vi, som jag tidigare nämnt, organisationen NetWorks i Arad, Siria. Ett av deras projekt för att hjälpa romer är att hjälpa dem till en inkomst. Genom att dem en anställning kan de försörja sina familjer, låta barnen gå till skolan, kunna betala för medicin – få ett hopp, en framtid.

dece1

Det började med en virknål och ett garnnystan 2009. DECE (som betyder ”varför” på rumänska) startades och har sedan dess, genom garn och virknålar, gett kvinnor i Siria en inkomst. Kvinnor, som annars inte kunnat jobba, har kunnat jobba hemifrån då de enda de behöver är just garn och en virknål för att tillverka mössor. DECE ha nu utvecklats och erbjuder en rad olika, rent ut sagt skitsnygga, accessoarer och mössor. För närvarande är 21 kvinnor och män anställda. Förhoppningsvis snart (om inte redan) ännu fler.

Mössor virkas, stickas och sys. Läderprodukter så som skärp, flugor, väskor, mobilfodral och mycket mer tillverkas. Människor som annars inte hade haft en inkomst har nu möjlighet att förändra sina liv. Hjälp till självhjälp. Byggt på en stadig grund av tillit till människor som älskar dem och vill se en förändring för romers liv i Rumänien.

dece3Tomas har en läderfluga och den är ett säkert kort på bröllop för att vara stilig och sticka ut. Om det inte råkar vara så att man är i sammanhang där DECE är känt, vill säga. Då detta kort togs var de fyra herrar inklusive brudgummen som hade dessa. Bra smak!

Så. Om det är ett företag som ni ska shoppa era julklappar ifrån så skulle jag vilja säga att DECE är det ni ska välja! Läs mer om deras arbete här och såklart, in och kika på deras superfina, välgjorda och trendiga produkter HÄR!

För att vara säkra på att få hem varorna innan jul rekommenderar DECE att ni lägger er order senast den 15 dec. 

Ett litet tygblöjetest

Det här inlägget innehåller delvis produkter från pressutskick (från Alvehamn och ImseVimse).

Nu kommer en liten fortsättning på tygblöjetemat som jag drog igång här i veckan. Här och här kan ni läsa om varför vi valt tygblöjor till Elise och fördelarna med det. Som ni kanske förstod på förra inlägget kan det bli lite förvirrande när man är i startgroparna för att testa på tygblöjor. Det finns ju hur många olika slags modeller och system.

tygblojor

Jag tänkte dela med mig av lite tankar kring tre av alla olika varianter på tygblöjor som finns. Ganska snarlika varandra men ändock lite olika. Det kan förhoppningsvis vara till lite hjälp i valet och kvalet när det vankas tygblöjeinköp. Här nedanför har jag skrivit lite kort om tre olika blöjskal/pockets som vi använder oss av för tillfället. Innanför skalen använder vi oss uteslutande av vikblöjor. Vikblöjor är ett kvadratiskt tygstycke i rutvävd bomull som viks på olika sätt runt barnets rumpa för att suga upp kiss och bajs. Yttertyget på själva blöjskalen/pockets är gjorda av PUL-material, dvs ett tyg som andas men som är behandlat med en slags plast för att hålla vätan inne.

Alvehamn pocketblöja: Som namnet skvallrar om är detta inte ett skal, utan en blöja som man lägger in ett inlägg i, inga lösa delar utan allt sitter på plats. Därför är det en väldigt smidig blöja som är lätt att sätta på i farten när Elise inte vill ligga still. Funkar bra i storleken just nu, men knäpper den på yttersta knappen i midjan. Nackdelen är att hela blöjan måste tvättas efter varje kissning. Funkar med andra ord perfekt nu när Elise tränar till att bli blöjfri, på och av smidigt och pottningen gör att vi slipper byta blöja så ofta. En svensk och ekologisk blöja – stort plus! Tummen upp också för deras snygga print, ”Katten i rabatten”.

alvehamn

ImseVimse OneSize (skalblöja): Även denna en ekologisk och svensk blöja! Dessa har vi använt i princip hela blöjperioden fram tills Elise blev dryga året. Används inte lite ofta längre som innan då inlägget (vikisen) ligger helt löst. Med andra ord flänger vikisen runt lite för mycket innan blöjan hunnits sättas på ordentligt nu när Elise rör sig mer. Möjligtvis har de tappat resåren kring benen en aning, men inget som stör. För övrigt funkar skalet bra med tanke på passform och funktion.

Blueberry Capri OneSize (skalblöja): Favoriten just nu! Vi använder i princip bara två-tre skal nästan dagligen (varvat med ovanstående) och de är i toppenskick fortfarande efter knappt ett halvårs användande. Sitter bra på vår tjej runt lår och midja, har nog aldrig läckt för oss. Särskilt de skal vi har med knappar sitter bra, den med kardborre är inte lika hundra passform på tyvärr. Fördelen med detta skal är att det finns en liten ficka fram och bak att sätta en limpvikt vikis/prefold i. Ligger inte helt still men lite i alla fall. Och printet. Så snyggt!

blueberry

Tygblöjor – en introduktion

Upptäckte att jag endast skrivit om tygblöjor innan vi ens hade börjat med det till Elise. Därför är det hög tid att jag delar med mig av en artikel jag tidigare skrivit till nättidningen Parenteser om detta ämne. Varför tjata om tygblöjor? Tja, läs själva… ;)

Många tror att tygblöjor är omständligt, tråkigt och omodernt – men det behöver inte alls stämma! Nu finns det många olika märken och modeller att välja mellan, vilket kan verka lite avskräckande till en början, men när man väl testat sig fram till det som passar en själv och sitt barn bäst är det bara att köra på! Det finns nämligen en rad olika fördelar med att välja tygblöjor till sitt barn.

Miljömässigt är det en stor vinst. Visste ni att ett barn kan använda så många som 6000 blöjor under sin blöjtid? Det bidrar till stora sopberg, närmare bestämt 1050 kg per barn = 420 miljoner blöjor per år i Sverige totalt. Tygblöjor till ett barn däremot består i genomsnitt av 4,8 kg tyg som dessutom går att använda till flera barn och sedan återvinnas! Hängtorkning, full tvättmaskin och bra tvättmedel är såklart en fördel om man vill öka sin insats för miljön. Barnet utsätts inte heller för den mängd olika kemikalier som finns i engångsblöjor vilket självklart är ett stort plus.

Inte nog med de miljömässiga fördelarna, rent ekonomiskt kan man vinna mycket på att köra med tyg. Engångsblöjor kan kosta upp emot 17 000 kr för ett barn medans tyg kan kosta allt från 2 600 kr och uppåt.

Barn som använder tygblöjor blir i regel blöjfria tidigare än barn som använder engångsblöjor. Det beror på att den blöta känslan barnet får i blöjan underlättar potträningen.

Pockets, vikblöjor, formsydda, All in One, All in Two – dessa olika system kan både kombineras och ge olika valmöjligheter. All in One och pockets är lite dyrare i inköp och har längre torktid men kräver mindre arbetsinsatser vid själva blöjbytet. Vikblöjor med blöjbyxa som ytterskal är helt klart billigast och torkar snabbast men behöver vikas inför blöjbyte. Ytterligare att fundera över är om man föredrar syntetiska eller naturliga material – men det är också en fråga vad barnet tål bäst mot sin rumpa, det får man testa sig fram. Här (Guide: http://www.babyrino.se/egensida/tygblojeguide/507 ) finns en mer utförlig och överskådlig guide för olika system.

Själv har jag i princip endast testat vikblöjor med PUL-skal och ullbyxa och tycker det funkar smidigt och bra. Att man sedan kan köpa billiga tvättlappar (Himmelsk) på IKEA som vikblöja och fynda begagnade PUL-skal och ullbyxor på köp och säljgrupper på Facebook gör det inte sämre! Allt är inte heller svart eller vitt, i nuläget använder vi engångsblöja nattetid och tygblöja dagtid.

dsc_0214
E
n vacker tygblöjesyn på sommaren!

När tygblöjorna tvättas är det bra att använda rätt sorts tvättmedel för att förlänga dess livslängd och för att minska miljöpåverkan.

  • Utan zeoliter så sliter det mindre på tyget
  • Mindre än 5 % tvål underlättar ursköljningen
  • Bör vara utan optiska blekmedel
  • Utan parfym  

Länkar:

FB-grupp – Tygblöjor: https://www.facebook.com/groups/tygblojorna/
FB-grupp – Köp och sälj tygblöjor mm: https://www.facebook.com/groups/tygblojor/?fref=ts
Köpa nytt: https://www.imsevimse.se/shop.pab?category=562
Guide: http://www.babyrino.se/egensida/tygblojeguide/507
Bra info: http://handbok.alternativ.nu/%C3%96vriga_%C3%A4mnen/Barn/Tygbl%C3%B6jor

Make Black Friday green!

Snart stundar Black Friday, fredagen då vi ska konsumera så mycket som möjligt under en dag enligt butikerna. Eller, hela veckan med för den delen. Black Friday all week har jag även sett reklam för. Starten på en hysterisk julhandel.

Jag är så fruktansvärt trött på den här eviga konsumtionen, som i många fall, faktiskt är helt onödig. Och nej, jag menar inte att vi ska leva asketiskt och helt utan prylar. Men. Det måste väl ändå finnas någon måtta på det hela?

Utan att gå djupare ner i mina tankar kring det här ämnet just nu (pga alldeles för trött för att få ihop dem) tänkte jag slå ett slag för Green Friday. Jag har sett att vissa företag med en mer hållbar profil istället har högre priser och skänker en  viss procent av fredagens intäkter till ett gott ändamål.

Det här är helt i rätt riktning – att, om man nu måste konsumera, göra det hållbart och dessutom stötta projekt som gör världen lite bättre och snällare. Gör som jag, bojkotta Black Friday. Köp inget alls på fredag, skänk pengar till välgörenhet istället. Eller, om du ”måste” konsumera, gör det hos företag som är hållbara och med fördel också skänker en del till bra utvecklingsprojekt.

dsc_0916-800x590

En resa till Rumänien som satte spår

Det har varit lite tyst här det senaste. Dels beror det på att jag denna vecka börjat jobba på äldreboendet igen efter typ 1,5 års föräldraledighet och dels på att jag var i rumänien förra veckan. Ni hör ju, fullt upp med andra ord! Nu är det en vecka sedan jag kom hem från resan, en resa som var kort men intensiv och som satte spår hos alla oss som var med. Därför tänkte jag skriva några rader om den nu.

Resan till Rumänien anordnades för att inspirera ungdomar i vår församling till att engagera sig i hjälparbete och mission. Jag är ganska så övertygad att både de och vi ledare fick oss en ordentlig dos av det. Många tankar och funderingar. En vilja och drivkraft till att verka för en förändring.

Vi besökte två olika hjälporganisationer, Prison Fellowship i Cluj och NetWorks i Arad/Siria. Två organisationer som hjälper Romer att ta sig ur fattigdom och bli en interagerad del i det rumänska samhället. En oerhörd utmaning på många sätt och vis. Men en utmaning som är väldigt viktig att ta. Sådan misär och hopplöshet som många lever i just nu, det är inte mänskligt.

Vi besökte romska byar i, platser dit de var förvisade, de landlösa. Soptippen i Cluj var en av platserna. Fullt av mark runtomkring med fina grässlätter, obrukade. Men nej, tydligen skulle romerna bo vid tippen. Sladdar eldades för att få tag på koppar. Svart bolmande rök. Smutsigt. Ohälsosamt. Farligt.

soptipp

I Siria mötte vi hopp. Barn som, trots föräldrar som aldrig lärt sig skriva eller läsa, går i skolan och därefter får läxhjälp av volontärer från NetWorks. Barn som har fullt med livsglädje, dansar, målar mina naglar, leker och kramas på ett party vi deltog på. Brunnar är grävda för rent vatten. Kvinnor och män som får sin första anställning någonsin på företaget Dece.

Resan var så mycket mer än en charter. Gav så otroligt mycket mer än sand mellan tårna och en ful solbränna. Att vakna upp i sin säng och känna kylan utanför täcket. Öppna sovsalsdörren och känna att det bara är några plusgrader utanför. Hålla värmen med varma kläder och två koppar te. Tänka på de som bara har tunna kläder och söndriga skor några hundra meter därifrån. Kylan som bara kommer bli värre längre in på vintern. Veta att kaminen, elementen, filtarna och det isolerade huset där hemma kommer hålla mig varm. Perspektiv och orättvisa.

img_20161104_132949

Vill du göra skillnad för romernas situation? Då är det inte främst pengar till tiggaren på stan du ska skänka pengar till (om du inte lärt känna dem och vet att pengarna verkligen kommer i rätta händer, det är också en möjlighet). Skänk pengarna istället till någon av de här två organisationerna, Prison Fellowship eller Networks. Särskilt NetWorks arbete ligger mig varmt om hjärtat, då min systers vän är volontär där just nu och de har så fantastiskt arbete. Spana också in deras butik Dece som säljer grymt snygga läderprodukter och mössor tillverkade av romer. Bästa julklappstipset!

Vill du veta lite mer exakt vad vi gjorde och hur vi hade det på resan kan du kika in här på vår lilla resedagbok. 

Egen äppelcidervinäger del 3

Nu har det hänt lite på vinägerfronten här hemma! Min äppelcidervinägertillverkning har utökat från en till tre burkar. I förra veckan tog jag äntligen tag i att ta tillvara på de mesta av de sista äpplena och körde dem genom råsaftcentrifugen. En hink med mindre äpplen gav inte så värst mycket must, men blev lagom till en ny omgång äppelcidervinäger. De två mindre burkarna på bilden är den nya omgången.

appelcidervinager4

Att göra äppelcidervinäger på must istället för på rivna äpplen går minst lika smidigt. När man väl har musten färdig är det bara att hälla på bur med ett tygstycke över och vänta på att det ska börja jäsa och sedan slippa silningsmomentet som behövdes för min första omgång.

För att skynda på processen tog jag en ättiksmamma till vardera burk från första burken. De har redan nu vuxit på sig och det har nu börjat bubbla en del på ytan, som ni ser på bilden nedan. Jäsprocessen är igång! Ska bli spännande att se om det blir någon skillnad på de olika satserna, både med tanke på lite olika tillvägagångssätt och då det är två olika äppelsorter.

appelcidervinager5

Vill du läsa mer om hur jag gått tillväga och om vad ättiksmamma är för något? Läs del 1 här och del 2 här!

Kemikaliekonferensen med tema textil

Förra veckan hade jag förmånen att vara med på Kemikaliekonferensen på Högskolan i Jönköping. Årets tema var textil, aktuellt och väldigt intressant!

Flera olika aktörer var på plats för att föreläsa och allt från produktion till konsumtion och återbruk behandlades. Det som fastnade mest hos mig var att det finns väldigt många kemikalier som inte regleras av någon lagstiftning, som dessutom är riktigt farliga sådana. Kemikaileinspektionen hade en bild som visade att hela 292 av 368 farliga kemikalier i textil är helt oreglerade!

CMR-ämnen (cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska) är reglerade i högre uträckning än vad t ex allergiframkallande ämnena är. Av alla hormonstörande ämnen som finns var det bara 2 som fanns med i denna statistik. Detta eftersom det saknas en fastställd definition av vad de ämnena är för några rent juridiskt. Med andra ord är det troligen långt fler oreglerade och farliga ämnen i våra textilier än de 292. Suck.

Tyvärr tar det lååång tid för att få till en ändring i lagstiftningen, vilken dessutom främst handlar om kläder som produceras inom EU. Men det är på gång i alla fall, och de farliga CMR-ämnena prioriteras. Dock tänker jag på alla kläder som tillverkas utanför EU och som inte omfattas av någon miljömärkning. Hur mycket av sådana kläder finns i inte i våra vanliga klädbutiker här i Sverige?! Typ Kina-tillverkade kläder som varken är bra för miljön, människorna som tillverkar dem och de som använder dem. Suck igen.

dsc_0201-800x615
Nyköpt GOTS- och Fairtrade-märkt klänning tillsammans med loppisfyndad duk.

Naturskyddsföreningen avslutade dock dagen med att ge lite tips och hopp om att det går att göra en förändring. Såklart borde lagstiftningen ändras snabbare, men tills dess kan vi som konsumenter förändra våra konsumtionsvanor och ställa krav.

Först och främst borde vi såklart konsumera mindre. Att köpa 13 kg kläder och hemtextilier per år är inte hållbart. Att vi sedan slänger 8 kilo av dem är ännu mer galet, mycket som hade kunnat återanvändas flera gånger om.

Det allra bästa man kan göra är såklart att köpa begagnat, vårda och laga de befintliga kläderna samt låna kläder av varandra. Minska konsumtionen av nyproducerat med andra ord. Men om och när ett nyköp krävs kan man tänka på det här:

  • Kolla efter miljömörkningar (så som GOTS, Bra Miljöval, Ecolabel eller Svanen t ex)
  • Undvik kläder med onödig behandling (antimikrobiell effekt, mjukgörande behandling, skrynkelfri behandling, flamskydd osv.)
  • Undvik plasttryck
  • Undvik plagg med högfluorerande ämnen (finns ofta i ytterplagg)
  • Undvik plagg som doftar (både bra och dålig doft)
  • Fråga om kläderna innehåller något farlig ämne (man har rätt att få reda på det inom 45 dagar)
  • Tvätta kläderna innan du använder dem

dsc_0489-800x551
Klänningen in action på ett bröllop för något år sedan, tillsammans med koftan som jag fortfarande använder sisådär åtta-tio år efter jag köpte den. 

Efter den här konferensen känns det extra bra att jag redan följer naturskyddsföreningens råd i mångt och mycket (min klädutmaning, ni vet). Men såklart kan man alltid bli bättre! Skor tycker jag är lite klurigt till exempel, och vissa ytterkläder, så som regnjacka mm. För att inte tala om soffan, gardinerna och mattorna… Där har jag mycket att ta tag i. Hur tänker ni kring era kläd- och textilköp?

NoPoo – hårvård

Här följer fortsättningen i min lilla serie om NoPoo. Förra inlägget handlade om NoPoo generellt, men nu tänkte jag dela med mig av erfarenheter och tips på hur du kan tvätta och vårda håret på NoPoo-vis.

Som jag skrev i första inlägget i den här serien tar det ofta lite tid innan håret vant sig vid att behandlas med NoPoo-metoder. Helt plötsligt tvättas inte allt sebum bort på samma vis som med schampo och hårbottnen behöver således inte överproducera sebum som tidigare, då det hela tiden tvättades bort med starka medel (schampo fullt med starka tensider). Att reglera den produktionen tar då oftast lite tid men är helt klart värt det i efterhand.

Att tvätta håret på ett snällare och mildare sätt behöver inte vara så mycket svårare faktiskt. Men om man inte vet om sätten är det svårt att testa! Därför tänkte jag dela med mig av lite olika hårtvättsmetoder nu. Jag har inte testat alla metoder som jag skrivit om, men många av dem. Först är kan det vara bra att tvätta bort eventuella silikoner och paraffinoljor som tidigare tillförts till håret, då följande tvättmetoder inte tvättar bort detta så.effektivt. Här finns en lista på bra så kallade sista-schampon.

Till att börja med kan det vara bra att införskaffa en svinhårsborste. Inte ett måste, men väl värt att investera i. Svinhårsborsten hjälper till att fördela sebumet i håret och hjälper på så vis till att fasa ut hårtvättarna. Den reder också ut håret på ett skonsamt sätt och att den dessutom är helt plastfri är ju inte helt fel heller för den som vill plastbanta. Här har jag skrivit ett inlägg om borsten innan.

svinhårsborste

Rasullera – är en lera som  är vårdande och tvättar kropp och hår skonsamt. Den absorberar vatten väldigt bra och renar på så vis håret på djupet från kemikalier och annat tråkigt. Här har jag skrivit ett mer utförlig inlägg om hur man går till väga. Vissa, inklusive jag själv, upplever att håret blir elektriskt när det torkat efter tvätt, vilket enkelt går att avhjälpa med lite olja/aloevera efter tvätt.

Rågmjöl – är en riktig höjdare och en av mina favoritmetoder! Med hjälp av milda och skonsamma tensider som bildas när rågmjöl och vatten blandas tvättas håret rent på ett snällt sätt. Att biprodukten som blir över kan komposteras eller ätas upp gör ju saken inte sämre. Ett av de mest miljövänliga sätten. Enda möjliga minuset är att man måste förbereda det lite innan man hoppar in i duschen men med lite framförhållning gör det inte så mycket. Läs i det här inlägget hur jag gör!

Schampotvål – är en fast, hård tvål med extra snälla tensider som tvättar bort lagom (allt är relativt) mycket av sebumet för att inte torka ut. Löddrar trots detta ganska mycket och är ett smidigt substitut till vanligt schampo. Schampo som hård tvål gör att man slipper plastförpackningen och allt vatten som vanligtvis följer med vid köp av schampo. Här skriver jag mer om det och hur tvätten går till.

schampotval

Balsam – min första kontakt med NoPoo var via balsammetoden, vilket jag tror är hyfsat vanligt att man känner till. Här gäller det att tvätta och massera in balsamet noga, precis som vid WO. För att läsa mer om detta kan man t ex klicka in här. Här är det viktigt att välja ett balsam som inte innehåller silikoner och mineraloljor som lämnar en hinna på håret som inte kan tvättas bort med milda tvättmetoder. Men också ett som har i övrigt snällt innehåll, utan parfym mm. Många balsam som är godkända för den här metoden är dock inte helt hundra innehållsmässigt för kropp och miljö enligt mig och många med mig.

Ägg – om du testar att tvätta håret med ägg ska du framförallt komma ihåg en sak. Skölj ur med ljummet/kallt vatten! Annars blir det äggröra… Det går annars att göra på lite olika sätt. T ex kan du blanda ihop 1 ägg, lite citronsaft och lite honung och applicera det i torrt eller lätt fuktat hår genom att massera in det ordentligt. Och som sagt, använd gärna lite svalare vatten vid ursköljning.

Honung – att jag som biodlare inte tvättat håret med honung kanske låter lite konstigt men så är fallet. Kan bero på att jag som vet hur mycket bina kämpar för att få ihop sin honung kan tycka det är lite slösigt att hälla det i håret sedan. För det krävs några matskedar honung för den här tvätten. Det rörs ut i 1-2 dl vatten tills honungen löst sig. Som med de flesta nopoo-metoder behöver man sedan massera in vätskan noga i håret. Skölj tillslut ur med varmt vatten noga.

Bikarbonat – som ni kanske vet är bikarbonat även kanon till att städa med. Med andra ord en ganska så grovrengörande tvättmetod. 1-3 tsk (beroende längd på håret och vilken styrka på tvätten du vill ha) bikarbonat blandas med lite vatten och masseras sedan försiktigt in i håret. Låt det gärna sitta i några minuter innan det sköljs ur. Avslutningsvis är det viktigt att göra en surskölj för att balansera upp hårets pH-värde, då bikarbonat är basiskt.

Water Only, WO – De riktiga hardcore varianterna kommer nu, att endast tvätta med vatten och att inte använda någonting alls. Vi börjar med WO. Kortfattat innebär det att man genom noggrann massage av hårbottnen under tiden man står i duschen och sköljer med endast vatten. Mellan tvättarna borstar man grundligt med svinhårsborste för att fördela sebumet. Efter ett tag vänjer sig håret av med täta och tensidfyllda tvättarna och ser rent ut även om det bara är tvättat med vatten. Läs mer här på denna blogg för en mer utförlig beskrivning.

Sebum Only, SO – den här metoden innebär att man inte tvättar håret alls. Låter håret vara helt enkelt. Man gör inget annat än att borsta håret med en svinhårsborste en gång om dagen. Efter en tid (typ 2-3 veckor tror jag) har håret vant sig och anpassat sig och blir inte längre smutsigt och fett på samma vis som innan. Eftersom jag inte testat detta kan jag tyvärr inte dela med mig av egna erfarenheter.

nopoohar

Efter de flesta av tvättmetoderna mår håret bäst av en så kallad surskölj. Det innebär att man efter en basisk tvätt (t ex schampotvål, rasullera och bikarbonat) behöver balansera pH-värdet med något surare. Personligen tycker jag äppelcidervinäger är kanon. Andra tycker det luktar för starkt och föredrar citronsaft istället. Det fungerar lite som balsam efter tvätten, gör håret glasigt, lättare att reda ut och kan i många fall hjälpa mot en kliande och irriterad hårbotten. Här finns info om hur du gör.

Om håret blivit lite extra torrt eller tråkigt kan det vara bra att göra en hårinpackning med något extra närande och vårdande. Vad som passar ens egna hår är ju såklart individuellt, men lika delar av kokosolja och honung (några tsk av varje), under en halvtimma kan göra susen! Eller varför inte bara kokosolja. Ja, vill ni har mer inspiration finns det här, med en hel drös olika recept.

Att stylea håret på NoPoo-vis tänkte jag bara kort avsluta med. Det jag använder mig av just nu är ren aloe vera gel (håll koll på vad den köpta innehåller, många har parfym i sig t ex). Den tar jag en 5-kronastor klick av och kramar in i fuktigt nytvättat hår för att framhäva lockarna med. I torra toppar tar jag någon droppe olja, oftast arganolja, som verkligen är kanon till håret.

Vill man testa att koka egen hårgelé går det av linfrön och vatten med någon eterisk olja för doft. Ja, du läste rätt. Linfrön. För recept och dessutom massa bra NoPoo-tips kan man gå in på Good enough Tess och läsa mer. Kan va lite klurigt att få till rätt konsistens (vilket jag misslyckats med hittills), så testa er fram.

Phu. Grattis! Ni har tagit er igenom hela inlägget! Det finns så mycket att skriva om det här, bevisligen. Nu är jag nyfiken på om ni testat någon/några av dessa tvättmetoder?! Eller är ni sugna på att testa någon? Hör gärna av er med tankar, frågor eller tips!

Egen grönsaksbuljong

Egen grönsaksbuljong är lättare än vad man kan tro att fixa helt själv. Med hjälp av en bär- och svamptork och en råsaftcentrifug går det dessutom riktigt snabbt och smidigt.

gronsaksbuljongVi använde oss av lite blandade grönsaker och örter så som; morot, palsternacka, persiljerot, libbsticka, haverrot, gul lök, persilja. Det vill säga – lite av vad vi hade ute i grönsakslandet.

Grönsakerna tvättades och skalades vid behov. Sen körde vi rotfrukterna genom råsaftcentrifugen som finfördelade allt supersnabbt. Men istället för att dricka upp saften blandade vi ihop det med massan igen. Resten kördes i mixer. Därefter blandades alltihop, både de mixade örterna och rotfruktssmeten. Sist rördes salt i, ungefär 1,5 msk per 4 dl smet.

Smeten bredde vi ut på bakplåtspapper på torkmaskinen (precis som när vi gjorde örtsalt) och fick torka ordentligt. Till sist mixades allt till pulver. Klart! Buljongen är nu klar att användas i soppor, grytor eller vad ni nu vill.

Måste bara visa er en del av vår morotsskörd, som blev riktigt bra i år! Sådde tre olika sorter, en sommarsort, en flerfärgad och en som passar bra för lagring. Förra året åt våra dåvarande 17 tuppar upp det mesta av morotsskörden så allt annat än halvätna morrötter var vi glada åt i år.

morotter

 

Egen äppelcidervinäger del 2

Nu kommer en liten uppdatering om hur det går för vår äppelcidervinäger! Här kan ni se hur allt började och hur jag gick till väga.

Eftersom burkarna drog till sig ganska mycket flugor i köket förvisades de till glasverandan där flugorna härjade fritt. När de väl lugnat sig lite tog jag in burkarna i förrgår, jag var lite osäker på hur de mådde ute i verandan men verkar som det gått bra trots lite kyla. Jag silade vätskan genom en silduk och slängde äppelmassan på komposten.

Vätskan hällde jag sedan tillbaks i burken.  Nu står den på köksbordet vid elementet för att komma igång ordentligt då ättiksbildningen tydligen går snabbare av värme. Där tror jag den trivs bra, för redan idag har det blivit en vitaktig liten hinna på (som jag vevade sönder med en träsked precis innan kortet togs). Det tror jag är en början på en vinägermamma, återstår att se.

En vinägermamma är tydligen en geléaktig, svampaktig sak som bland annat består av ättiksyraproducerande bakterier. De oxiderar alkohol till ättiksyra och vatten (bland annat). Ja, inte visste jag allt detta innan, utan fann all spännande info här inne, läs gärna mer om ni vill! Och mitt ursprungsrecept hittar ni här hos Ekoplantan.

Nu återstår bara mer väntan… För när alkoholsmaken på vätskan försvunnit och den klarnat något ska den vara klar. Men det skadar inte om den får mogna några månader extra. Ja, ni hör ju, bara att vänta…

appelcidervinager3