Alternativ till ris

Som många av er säkert redan hört och läst om i veckans media är det ingen höjdare att äta ris. Livsmedelsverket har nu gått ut med varningar för att arsenik förekommer i ris i ofta små men ändock betydande mängder. Barn unders 6 år ska inte äta riskakor och fullkornsris är snäppet värre än skalat, vanligt ris. Ironiskt nog åt jag ris igår till lunch.. Men vi äter faktiskt inte så mycket av den varan här hemma i vanliga fall. Främst på grund av att vi har så mycket potatis eftersom vi odlar det själva, men också för att ris överlag inte är något vidare snällt mot miljön.

När man odlar ris låter man fälten svämma över och det gör att metangas bildas och bidrar till växthuseffekten. Alltså är det inte bara kossor som rapar metan, även risfälten. Ris kräver också långa transporter, oftast med båt som ger mindre utsläpp än flyg, men ändå blir det såklart en miljöpåverkan. Och så nu det ”senaste” att ris tar upp arsenik ur jorden och eller bevattningsvattnet vilket kan leda till cancer i värsta fall.

Den senaste tiden har vi börjat köpa hem mathavre som alternativ till ris – ekologiskt, nyttigare, relativt närproducerat (Västergötland) och riktigt gott! Och så köpte jag Kvarngryn som jag inte hunnit testa än. Skillnaden på miljöpåverkan mellan ris och svenska alternativ är i stort sett milslång. Så dagens tips blir att leta fram de svenska alternativen i butikshyllan och testa er fram vad som faller er bäst i smaken – hitta efterträdaren till riset det tycker både kroppen och miljön om!

kvarngryn

Visingsö och Gamla Röda

I söndags var vi ett gäng som åkte runt på Visingsö och skördefesten där. Väldigt soligt, varmt och trevligt! Om ni inte varit på Visingsö tidigare är det väl värt ett besök. Stannade till på några olika gårdsbutiker vilket alltid är kul, och fikade nere vid Näs, den sydligaste punkten på ön.

visingsö

Dels köpte jag ekologiska dadlar från Persgården och potatis från Bengtsgården. Men potatisen kommer vi inte äta upp nu – den ska nämligen få bli utsäde till nästa år. När mamma fick se skylten på potatislådan utbrast hon ”men där är ju Gamla Röda!”, vilket gav henne minnet från en potatis som hon åt i sitt barndomshem. Intressant det där med potatis och minnen. Tror vi alla har en hop med matminnen som just förknippas med just potatis. Vad är mer svenskt än potatis, kött och brunsås?

De är ganska små, röda och lite knotiga. Enligt dem vi köpte dem av ska de kokas med skalet på och helst ätas med vit löksås och fläsk. När jag sökte runt lite på nätet hittade jag uppgifter om att just den här sorten var upp emot 300 år gammal – häftigt! Jag tycker det är väldigt fascinerande med gamla kulturväxter och grödor, som odlats i så många år och mättat många människor. De sorterna är också mer anpassade till vårt klimat och våra förhållanden än hårt framodlade grödor och känns också därför viktiga att bevara.

Och visst är det så att ”kärt barn har många namn”? Det mest kända namnet är Gammal Svensk Röd, men hittade också en lista på andra namn just den här potatissorten har:

Nolor, Asklanda röd, Farbror Frans, Finnmarkspotatis, Freker, Rödpäror, Rökingepotatis, Socker, Visingsö röd, Våmhus, Västerbotten röd, Rauðar íslenskar, Asklanda röd, Bleikar íslenskar, Haalikas, Helguhvammskartöflur, Íslendingur, Ólafsrauður, Sort fra Brekke, Asklands röd, Bockabergspotatis, Brännströmspotatis, Frickar, Fräkne, Gammal röd, Gammal svensk, Goda röda, Gunnarskogspotatis, Hästnäspotatis, Kopperpotatis, Ljusröda, Mensträskpotatis, Rosenröda, Rundpären, Röda runda, Rödpäror, Röd Fräken, Rödpotatis, Röd Smålandspotatis, Skärröda, Målands lunchpotatis, Tusenbröder, Tysk sockerpotatis, Vanlig rödpotatis.

gamla röda

Tror bestämt att de får kallas ”Gamla Röda” även här hemma. Har ni någon relation till just den här potatissorten och eller har ni någon annan sort som ni håller extra kär?

Respektera jordens gränser

Elise låg och åt i min famn samtidigt som jag åt lite frukost och kollade på Nyhetsmorgon för någon vecka sedan. Johan Rockström och Mattias Klum satt samtidigt i morgonsoffan och talade allvar med en positiv underton. ”Vår tid på jorden – välfärd inom planetens hållbara gränser” och ”Big world, small planet – välfärd inom planetens gränser” var både samtalsämnet och titlar på deras gemensamma böcker. Kände mig både nedslagen och upplyft på en och samma gång. Det är verkligen skarpt läge för jordens framtid nu – men det finns fortfarande hopp om att den kan återhämta sig. Bara vi tillåter det.

Just nu pågår en stor katastrof. Hundratusentals människor är på flykt, från krig och orättvisa och det är oerhört svårt och fruktansvärt på alla sätt och vis. Men vi kan göra någonting åt det, vi kan ge dem husrum, trygghet och en framtid – stöd t ex det här arbetet som OM (Operation Mission) driver. Men, om vi inte förändrar vår sätt att leva på kommer strömmen av andra flyktingar, klimatflyktingar, aldrig sina. Kanske våra barn eller barnbarn blir en av dem?

Tre saker som Johan uppmanar oss till att göra:

1. Gör din röst hörd – påverka politiker
2. Gör en egen hållbarhetsbudget – minska utsläppen
3. Läs deras/annan bok – öka din kunskap

Ta dig också tid att lyssna på Johans sommarprat, väldigt väl investerade 67 minuter!

DSC_0065 (800x535)

Andra slugningen – ljunghonung

I lördags var det dags för vår andra honungsslungning någonsin. Extra spännande eftersom vi skulle fixa det helt själva och dessutom visste vi att ramarna skulle vara fyllda med ljunghonung! För er som inte är så insatta i honungsvärlden kan jag förklara för er att ljunghonung är antingen älskad eller hatad av biodlare. Vi har en hatkärlek till den nu mer. Det är den nyttigaste (mer om det i ett annat inlägg!) och enligt Tomas den godaste honungen men den är dessutom den absolut svåraste honungen att slunga. Den är som seg knäck, geléaktig och klistrig och vägrar släppa från ramarna om man inte använder sig av specialverktyg.

skattning

Som tur var var Tomas förutseende, eller rättare sagt väldigt pepp på ljunghonung, så han beställde för någon vecka sedan en honungslossare eller ”Sjölies lilla” som trycker ut eller perforerar honungen i ramen innan man slungar den. Vi hade också på värmefläkt i rummet där lådorna med ramarna stod för att göra den något mer rinnig. Jag tog bort vaxet från ramarna och Tomas tryckte med lossaren för att sedan slunga den. Det hade aldrig gått utan specialverktyget. Trots att det var mycket svårare den här gången än vad det var första gången med sommarhonung var det helt klart värt mödan – vi fick ut närmare 60 kg ljunghonung!

täckvax

sjölies

slunga  honungssil

Den här gången blev det om möjligt än mer klabbigare och kletigare i köket. Inte riktigt som knäckkokningen i Sunes Jul, men nästan… Det går väl an med två samhällen (40 ramar), men i framtiden får vi nog hitta på en annan lösning. För det här med biodling och honung har gett mersmak!

Oljeutdrag på rölleka

För någon vecka sedan plockade jag ett fång med rölleka för att göra rölleksolja. Jag hade inte hört talas om det innan, men på en facebook-grupp fick jag tips om det och tänkte att jag måste testa! Jag har gjort i princip på samma vis som när jag gjorde ringblomsoljan.

Först torkade blommorna på en mörk plats, för att sedan fylla en glasburk till lite drygt hälften med blommor. Därefter hällde jag på rapsolja (går även bra med olivolja) så det täckte blommorna helt och sedan på med lock. Burken har nu fått stå i ett soligt fönster i cirka två veckor och ska stå minst en till två veckor till. Någon gång då och då skakar jag lite på burken så det blandas. Sedan ska jag sila bort blommorna och hälla upp rölleksoljan i en ren, gärna mörk, glasburk som sedan förvaras mörkt. Återkommer när den är helt klar att användas!

Oljan passar bra att smörja direkt på problemhud (akne, torr, fet, eksem, psoriasis mm) eller som en av flera i en salva (t ex den här). Man kan också koka te på de torkade blommorna eller en tinktur. Hur man gör det kan man läsa inne hos Maria på Lev mer på mindre. Genom invärtes bruk sägs rölleka motverka förkylningar och lindra PMS och mycket annat. Här finns mer info om egenskaperna.

rölleka

Parenteser nr 6

Nu har nummer sex av gratistidningen Parenteser kommit ut! Jag har även i detta nummer skrivit en artikel, om tygblöjor – missa inte den ni som vill lära er mer om det (s. 16-19). Ni kan också bland annat läsa om att bära barn i bärsjal (!), tips på smidiga mellanmål för dig och ditt barn samt få ekotips från Ekofamiljen.

Här finns en länk till tidningen och dess hemsida, där kan man också skriva upp sig som prenumerant. Annars går det också bra att klicka på tidningen i högerspalten här på bloggen för att komma direkt dit. Dela gärna detta vidare så fler får möjlighet att läsa!

tygblöjortork

All tid som ”sparas”

Det råder delade meningar om Ernst, men han säger ändå en hel del bra saker – som i det här klippet till exempel. Visserligen är ovanstående klipp från ett julprogram, men tycker det passar ypperligt såhär första september också. Vardagen drar igång för de flesta igen, det snurrar på och det kan vara lite svårt att komma ihåg vad som är viktigt att prioritera.

Vad gör vi med tiden vi fått? Själv sitter jag alldeles för mycket med blicken i mobilen och slösurfar. Men det ska det bli ändring på – nu ska det kokas sylt, blogga och läsas böcker!