Linderödsgrisen Siri har flyttat hit!

Sedan Tomas var liten har han velat ha en gris. En ”Linderödare”. Nu, efter många års väntan, har hans dröm äntligen uppfyllts! Inte mig emot, för när lilla linderödsgrisen Siri kom till oss kändes det helt självklart att hon ska bo här på gården.

LinderödsgrisenSiri2

Siri är en pigg liten dam som älskar att bli kliad på ryggen, nosryggen och bakom öronen. Gärna liggandes på sidan och med slutna ögon. En riktig kelgris med andra ord! Tror vi kommer ha det fint ihop. På påskafton är det också tänkt att hon ska få en kompis, eftersom det blir för ensamt att vara själv gris på gården. Ska bli spännande att se vad det är för en gylta!

Linderödsgris är en lantras som förr var nästintill utrotad/bortglömd, men som i början på 90-talet återupptäcktes och inventerades. De 8 djur man lyckades hitta blev då rasens ursprungsdjur. Mer om den historien finns att läsa på Föreningen Landtsvinets hemsida.  Nördigt? Japp. Men till mitt försvar – det är faktiskt ganska intressant och spännande! Här finns ungefär allt man behöver veta som nybörjarägare av Linderödsgrisar, kanske blev någon av er också sugna nu? Eller i alla fall komma och hälsa på ;)

LinderödsgrisenSiri

Nu har den gamla lantrasen fått sig ett rejält uppsving och är mer än poppis bland självhushållarwannabes som vi. Inte bara på grund av att Mandelmanns har sådana, utan även för att det är en väldigt bra ras.

De är tåliga och anpassade efter vårt klimat. Mår som allra bäst när de får vara ute med ett jordat tryne och extraknäcker gärna som markberedare och kvickrotsätare. De växer ganska långsamt och tål inte köpefoder utan mår bäst av hemodlad och ren mat (vem gör inte det..?). Det gör att de får ett väldigt fint kött och kan inte jämföras med köpt fläskkött från butik, enligt de vi köpte Siri av. Drömmen mot att vara självhushållande på kött börjar uppfyllas, och det känns kanon!

 

Så gynnar du bin och andra pollinatörer!

Har du egna bin eller vill du gynna de vilda pollinatörerna i din trädgård? Det är nämligen så att uppskattningsvis 1/3 av allt vi äter är beroende av bin, humlor och andra som pollinerar. Som ni förstår är vi galet beroende av dem, både i vår närmiljö men också globalt. Så, här kommer några handfasta tips på vad du kan göra för dina surrande vänner i trädgården och i närområdet!

Plantera och så växter som gynnar bin och andra pollinatörer. De är som mest utsatta precis i början på våren då vinterförråden börjar sina för dem. Därför är de tidiga blommorna extra viktiga, så som krokus, pingstlilja, skilla mm. Här finns en lista för hela säsongen som kan vara intressant att kika på.

bikrokus

Men den viktigaste födan allra först på våren är sälgen tillsammans med andra videarter. Var rädd om den och för allt i världen, röj inte bort den! Den kan vara livsavgörande för pollinatörerna. För ganska exakt ett år sedan skrev jag ett inlägg om det, läs det här.

Bygg ett insektshotell! Det finns många bra guider för hur man enkelt kan underlätta för pollinatörer och andra insekter genom att ge dem ett hem. Här finns bra information med många olika varianter – både väldigt simpla och lite mer invecklade konstruktioner.

Skippa giftet i trädgården och i maten, om du vill värna om både djur och natur. Ja, såklart mår pollinatörer inte bra av gift vare sig det handlar om lite ogräsbesprutning i trädgården eller i större skala på åkrar. En obesprutad miljö mår vi alla bättre av, så ekologiskt for the win!

Bin kan ha lite svårt att hitta platser att dricka vatten på, de ramlar helt enkelt lätt i och drunknar om vattenkällan inte är tillräckligt grund. För att underlätta för dem kan man därför skapa en vattenplats för dem, en så kallad bivattnare. Ett fågelbad/pajform full med småsten eller glaskulor funkar kanon.

Låt vägkanten/diken/ängen blomma. Värdefulla blommor för pollinatörerna försvinner när vi är för snabba att slå vägkanter och ängar. När åkrarna blir större försvinner också diken som tidigare varit en viktig plats för dem att hitta föda på.

Om du inte har möjlighet att bli biodlare (vilket kräver lite tid och engagemang men är superkul och spännande!) kan man sponsra en bikupa eller bli bi-fadder. Det är inte så vanligt, men på vissa orter finns biodlare som ger företag och privatpersoner den möjligheten. Kolla med er lokala biodlare!

bikrokus2

Hoppas ni nu är lika taggade som jag på att gynna alla bin, humlor och andra pollinatörer som finns i vår omgivning!

Vaktlar

Sedan i höstas har vi haft några extra vaktar inneboende i en del av hönshuset, som vi fått av snälla vänner. Små söta och alldeles galna, vaktlarna alltså. Tyvärr rymde några, en flög t ex ut som en projektil när jag råkat ha dörren öppen ett kort slag.

vaktelfjadrar

Så små så att de med lätthet ryms i ena handen. Inte mycket kött med det sägs vara en delikatess, så ska bli spännande att smaka, för nu i veckan slaktade vi de. Nu när kylan och vintern kom så hade vi inte riktigt möjlighet att ha kvar dem. Men trevliga små djur är det, så det hade varit kul att kläcka fram några i vår äggkläckningsmaskin till våren. Kycklingar stora som humlor hade ju vart något, likaså vaktelägg så småningom.

Till påsk är påskfjädrarna fixade om inte annat, vackra fjädrar från glada djur som inte påverkat miljön negativt

vaktelfjadrar2

Tack hörrni för att ni fortfarande tittar in här då och då. Ska försöka hålla bloggen vid liv, med lite inlägg då och då. Troligen inte lika ofta som innan jag började jobba men ändå. På Instagram är jag lite mera aktiv, där har jag just nu en följetong om NoPoo där ni känner igen en del från bloggen men med lite nytt också. In och kika på @anniesenkla 

På återseende!

Sista honungen för nu

Ikväll slungade vi årets sista honung. Långt ifrån så mycket vi förväntade oss efter förra slungningen men vi har så vi klarar oss ändå :)

Vi hade hoppats på mycket ljunghonung men lite blev det i alla fall, cirka 40 kg på 6 st samhälle. Vilket kan jämföras med 60 kg på två samhällen förra året. Men ljungdraget är knepigt och enligt de erfarna inträffar det i snitt vart tredje år. Det är en del som ska klaffa – vädret, temperatur och luftfuktigheten måste stämma för att ljungen ska släppa ifrån sig nektar.

honungskaka

Ljunghonungen är älskad av vissa och hatat av andra men vi gillar den skarpt. Lite mer jobb med slungningen men det är det värt. Ljunghonung är bärnstensfärgad och smakrik, och lite krämig i konsistensen. Det är den honung som har mest antibakteriella egenskaper av alla de svenska honungssorterna.

Om man är intresserad av att köpa färsk honung går det bra under veckan som kommer. Vi säljer burkar på 350 g för 50 kr. Det finns såklart också ”vanlig” sommarhonung till försäljning, 350 g för 50 kr och 700 g för 75 kr. Hör bara av er så ordnar vi det!

Här finns mer att läsa om färsk honung och dess nyttigheter!

honungsburkar

Intervju på Continuation Magazine

Om ni vill veta mer om vår biodling och biodling i övrigt finns det en ypperlig chans till det inne på Contiunation Magazine som är en webbtidning om hållbar livsstil. Pernilla, som är en av i teamet där och som också bloggar på ekoenkelt.se, intervjuade mig om just det.

Någon av er kanske är sugen på att börja med biodling eller bara vill veta mer om hur det funkar rent praktiskt? Kika in där vet jag!

contiunationmagazine

Drottning på posten

Visste ni att de enda djur som är tillåtet att skicka med vanlig post är bin och humlor? Vi utnyttjade detta i veckan och det gick kanon. I brevlådan låg ett blått kuvert med en liten ask inuti. En drottning med några medresenärer, så kallade följebin, fanns däri.

bidrottning

Anledningen till varför vi köpte en drottning var att ett samhälle helt plötsligt saknade en, eller blivit viselöst, som det också kallas. Varför vet vi inte men för att kunna behålla samhället behöver det en drottning. Att dra upp en egen drottning var inte aktuellt då det börjar bli för sent in på säsongen och den troligen inte hade hunnit bli parad av drönare. Ni som sett inlägget om drönarslakten förstår varför.

Ett alternativ för oss var att slå ihop det samhället som var viselöst till vår avläggare (nystartat samhälle med drottning). Dock är det viselösa samhället och avläggaren så starka att det vore synd att slå ihop dem. Så det fick bli så att vi köpte oss en drottning istället. Man kan köpa både friparade och stationsparade drottningar, i detta fallet blev det en stationsparad. Det kostar lite mer men oftast får man då lite snällare och bättre drottningar samt renrasiga.

Nu är den lilla buren på bilden ovan, placerad i yngelrummet i bikupan mellan två ramar. De andra bina får ”äta ut henne” det vill säga äta upp den foderdeg som följer med bina under transporten. När den är slut finns det ett litet hål som befriar drottningen och den kan krypa ut i bikupan. Sen får man bara hålla tummarna för att de andra bina accepterar sin nya regent. Om några dagar får vi svaret, nu ska den först sitta i kupan minst fem dagar innan vi kollar till de igen, spännande!

På tal om biodling hade vi planerat att åka på en biodlarträff idag, men på grund av att vi fortfarande inte är helt hundra efter en vecka av sjukstuga så blev vi hemma istället. I eftermiddag hoppas jag att vi kan ta tag i lite gurkinläggning och eventuellt lägga in rödbetor. Får se vad vi orkar.. Nu ska vi i alla fall ut och inspektera ljungen och se om bina kanske kan dra lite på det, nu när det äntligen blivit lite värme efter några dagars regn och kyla. Här är det full aktivitet vid bikuporna i alla fall, bådar gott!

Drönarslakt på gården

Igår när Tomas skulle kolla till bina upptäckte han att drönarslakten var i full gång i en av kuporna. Det är dock inte fullt så blodigt som det låter!

drönare

Drönarna är de enda bina som är hanar och deras enda uppgift i livet är att para sig med en ungdrottning på våren eller försommaren. En bidrottning är bara ute och parar sig en gång, dock med flera drönare.

Detta innebär det att om man inte gör en avläggare (start på ett nytt samhälle) eller det på annat sätt får en ny drottning kan drönarna vissa år bli helt arbetslösa i en liten bigård som vår (i år har vi dock fått tre nya ungdrottningar). Resten av tiden blir de uppassade inne i kupan, går runt och äter samt putsar till sig lite – rätt glassigt liv med andra ord..

När bina känner att det börjar närma sig höst och de tror att det inte är så mycket mer nektar att hämta släpar arbetsbina ut drönarna från kupan. De ändå inte har något att tillföra samhället då. Vissa bits ihjäl men andra lämnas bara där utanför, de klarar sig ändå inte utanför kupan då de blir helt uppassade inne. På så sätt sparar bina mat och tid inför vintern.

drönareochbin

Drönarslakten är ganska fascinerande att kolla på. Drönarna som är lite större och bredare än de små duktiga damerna försöker gång på gång komma in i kupan men blir utsläpade varje gång av en till tre arbetsbin. Drönarslakt kan låta grymt och hemskt men är bara ett sätt att låta naturen ha sin gång och är även ytterligare en fascinerande del av binas liv.

Försäljning av färsk honung

Förra året sålde vi honung till familj och vänner, men idag vidgade vi vår säljkrets. Vi sålde på hembygdsgårdens sommarfest i Angerdshestra och det var riktigt kul! Hela lilla familjen hjälptes åt mer eller mindre. Elise var mest intresserad av hästen och hundarna men någon ska ju vara det med. Både sol och ösregn hann komma och gå men med tak över bordet höll vi oss torra som tur var.

honungsförsäljning

Här är vårt lilla bord. Förutom honungen sålde vi ägg och hade också lite information om biodling och honung i form av en avläggningskupa och bivax mm.

smakprov

Provsmakning hör ju till! Förutom den nyslungade honungen till höger hade vi med de sista burkarna från förra året. Ljunghonung till vänster och sommarhonung i mitten. De tråkiga plastskedarna skippade vi till förmån för komposterbara fina träskedar. I bakgrunden ser ni kakhonungen som helt enkelt är utskurna bitar från honungsfyllda ramar. En delikatess!

honungsburkar

Det blev en fin eftermiddag med många möten. Trots en ganska bra försäljning har vi en del burkar över med färsk honung. Eftersom den måste frysas in för att behålla konsistens och all nyttighet är det en färskvara. Om det är någon i Jönköpingstrakten som är sugen på en burk eller två är det bara att höra av sig till mig inom den närmsta veckan. Här kan du läsa mer om den färska honungen och dess egenskaper.

Första slungningen och honungsförsäljning

Nu slungar vi första omgången honung för i år! Det verkar som att det blir en fin skörd för oss. Både på grund av fler samhällen men också eftersom det är ett mycket bättre bi-år än förra året. Att gå från två till sex samhällen att skörda ifrån (har sju totalt men ett är så pass svagt att de inte drar in honung) är stor skillnad! Ska bli spännande att se vad vi får ihop totalt, men än så länge har vi ca 105 kg.

honungsram
Foto: Hans Trulsson

Imorgon blir första gången som vi kommer stå och sälja honung lite mer officiellt. Det är på hembygdsföreningens sommarfest bara någon kilometer härifrån, så det kommer bli riktigt lokalproducerat till försäljning! Eftersom vi slungar honungen idag kommer vi sälja färsk honung, full av nyttigheter, bland annat binas mjölksyrabakterier som ger liknande effekter som antibiotika. En riktig höjdarprodukt med andra ord.

Om ni har möjlighet så rekommenderar jag er att komma till hembygdsgården i Angerdshestra, utanför Jönköping. Antingen 11-13 för att besöka cafeét som har massor med hembakade kakor och bullar eller kl 14 för att vara med på sommarfesten då vi kommer vara där. Vi kommer ha ägg, färsk honung på burk men även kakhonug/jungfruhonung (men mer om det i ett annat inlägg) till försäljning. Hoppas vi ses!slunga
Foto: Hans Trulsson

Vår senapsodling – trefaldig nytta!

Längst ned i vårt grönsaksland sådde vi i våras ett parti med ganska mycket senap och en lite mindre plätt med bovete. Tyvärr frös bovetet när det precis hade kommit upp, men senapen har nu vuxit sig hög och blommar så fint.

senapsfält

Ni som hängt med här ett tag vet att vi odlat senap innan, då skördade vi fröna till hösten och gjorde vår egna julsenap, vilken blev riktigt god. Det är tanken även i år. Dock är jag lite fundersam hur vi ska få ut fröna och rensa dem på bästa sätt. Det var ett riktigt tidsfördriv förra gången… Men gott blev det och såklart var vi lite extra stolta över vår alldeles egna senap. Så, första nyttan med senapen är just senapsfröna!

Den andra nyttan är att senap är en bra gröngödslingsväxt. Med gröngödsling innebär det att en växt förbättrar och tillför jorden gödning genom att odlas och mullas ner. Baljväxter (inklusive senap) kan fixera och binda kväve i luften genom bakterier i deras rötter. När senapen sedan grävs ned i jorden tillförs då kväve vilket det ofta är brist på i jorden.

senapbi

Sista nyttan med senapen är att det är en bra bi- och insektsväxt! Alla växter som gynnar bina tycker Tomas (och jag med såklart, men mest Tomas) om väldigt mycket. Just nu surrar det ordentligt över det gula täcket. Massor med humlor men även våra bin och andra insekter så som fjärilar tar för sig av vad senapsblommorna har att ge.

En riktig nyttoväxt med andra ord, som faktiskt inte är alls svår att odla, den sköter sig i princip helt själv (fram till den skördas då såklart.. ;)

senapfjäril