Fashion Revolution Week 2017 och min klädutmaning

Den här veckan är det återigen Fashion Revolution Week. En vecka då den skeva, ohållbara och orättvisa klädindustrin uppmärksammas. En vecka då bra exempel lyfts fram för att verka för en global förändring!

Såhär skriver rörelsen på deras svenska hemsida:

Fashion Revolution är en global rörelse som uppmanar till transparens, hållbarhet och etik i modeindustrin. Vi vill – tillsammans – radikalt ändra hur våra kläder produceras och konsumeras, så att allt det vi bär har skapats på ett säkert, hållbart och rättvist sätt.

Fashion Revolution Week är vår årliga kampanj som äger rum vid samma datum som när Rana Plaza-fabriken i Dhaka rasade, där 1,138 personer dödades och många fler skadades. Detta var den 24 april 2013. Vi använder den här veckan för att uppmuntra miljoner människor att fråga #whomademyclothes och genom detta kräva ökad transparens i produktionskedjorna.

Tyvärr är det lika aktuellt i år liksom de tidigare år jag lyft ämnet. Men Fashion Revolution växer för varje år och medvetenheten kring en hållbar och etisk klädkonsumtion ökar allt mer!


Det senaste året har jag utmanat mig själv, som ni vet, ni som hängt med ett tag här inne. Jag skrev lite blygsamt att det skulle gälla under ett halvår, men nu är det ett år sedan jag bestämde mig för att uteslutande köpa begagnade eller GOTS/Fairtade-märkta kläder till mig själv. Och det har gått över förväntan!

De plagg som egentligen inte ingick i utmaningens kriterier men som köptes ändå var tre linnen, ett par leggins och en långärmad tröja i miljömärkt ekoull och tre par trosor i ekologisk bomull. Sen fick jag nya jobbkläder via kommunen som inte hade någon märkning alls (tyvärr). Men vad jag nu kommer på var det allt. Ganska bra ändå va?! :)

Bästa köpet under året var helt klart mina favoritjeans all time, som jag hittade för runt 200 kr på en second hand i Jönköping. Att de dessutom är ett par Nudie-jeans som är tillverkade av ekologisk bomull under bra förhållanden gör saken inte sämre!

nudiejeans

Sammanfattningsvis är jag väldigt nöjd med mitt resultat av utmaningen! Jag bör kanske tillägga att jag verkligen inte är en storkonsument av kläder annars heller, och jag har ganska mycket i garderoben som jag har köpt sedan tidigare. Men att få tänka till och utmana sig själv såhär under det här året har ändå varit väldigt berikande och lärorikt samt bra för både plånboken och miljön!

Jag fortsätter såklart att köra på eftersom det funkade så pass bra. Varför bryta ett vinnande koncept? Nästa utmaning för mig blir att se över mina skoinköp…  Kanske är dags för dig att se över dina klädinköp också? Haka på! Har du också utmanat dig själv det här året? Berätta gärna hur det gått för dig!

Så gynnar du bin och andra pollinatörer!

Har du egna bin eller vill du gynna de vilda pollinatörerna i din trädgård? Det är nämligen så att uppskattningsvis 1/3 av allt vi äter är beroende av bin, humlor och andra som pollinerar. Som ni förstår är vi galet beroende av dem, både i vår närmiljö men också globalt. Så, här kommer några handfasta tips på vad du kan göra för dina surrande vänner i trädgården och i närområdet!

Plantera och så växter som gynnar bin och andra pollinatörer. De är som mest utsatta precis i början på våren då vinterförråden börjar sina för dem. Därför är de tidiga blommorna extra viktiga, så som krokus, pingstlilja, skilla mm. Här finns en lista för hela säsongen som kan vara intressant att kika på.

bikrokus

Men den viktigaste födan allra först på våren är sälgen tillsammans med andra videarter. Var rädd om den och för allt i världen, röj inte bort den! Den kan vara livsavgörande för pollinatörerna. För ganska exakt ett år sedan skrev jag ett inlägg om det, läs det här.

Bygg ett insektshotell! Det finns många bra guider för hur man enkelt kan underlätta för pollinatörer och andra insekter genom att ge dem ett hem. Här finns bra information med många olika varianter – både väldigt simpla och lite mer invecklade konstruktioner.

Skippa giftet i trädgården och i maten, om du vill värna om både djur och natur. Ja, såklart mår pollinatörer inte bra av gift vare sig det handlar om lite ogräsbesprutning i trädgården eller i större skala på åkrar. En obesprutad miljö mår vi alla bättre av, så ekologiskt for the win!

Bin kan ha lite svårt att hitta platser att dricka vatten på, de ramlar helt enkelt lätt i och drunknar om vattenkällan inte är tillräckligt grund. För att underlätta för dem kan man därför skapa en vattenplats för dem, en så kallad bivattnare. Ett fågelbad/pajform full med småsten eller glaskulor funkar kanon.

Låt vägkanten/diken/ängen blomma. Värdefulla blommor för pollinatörerna försvinner när vi är för snabba att slå vägkanter och ängar. När åkrarna blir större försvinner också diken som tidigare varit en viktig plats för dem att hitta föda på.

Om du inte har möjlighet att bli biodlare (vilket kräver lite tid och engagemang men är superkul och spännande!) kan man sponsra en bikupa eller bli bi-fadder. Det är inte så vanligt, men på vissa orter finns biodlare som ger företag och privatpersoner den möjligheten. Kolla med er lokala biodlare!

bikrokus2

Hoppas ni nu är lika taggade som jag på att gynna alla bin, humlor och andra pollinatörer som finns i vår omgivning!

Zero Impact – lite tankar kring matvanor

Förra veckan kollade jag på programmet Zero Impact. Ett program om familjer som med sina vanor gör en ganska så stor påverkan på klimatet. Helt vanliga medelsvensson med andra ord. De får resa till platser där de med egna ögon får se vad vissa av deras levnadsvanor är del i att ställa till med.

Jag har sett andra avsnittet och tyckte det mesta var riktigt bra. Familjen som förra veckans program handlade om fick verkligen upp ögonen för hur deras (i detta fallet) matvanor och i synnerhet köttkonsumtion påverkar miljön och klimatet negativt. De fick verktyg för att förändra deras livsstil och de tog till sig dem under de 30 dagar som de hade utmaningen (och förhoppningsvis efteråt också).

Men. Det var en sak jag reagerade emot tyvärr. I programmet framhöll Fredrik Hedenus, docent och en av experterna från Chalmers som står bakom undersökningarna, att det absolut bästa för miljön beträffande matkonsumtion är att äta veganskt. Men jag håller inte riktigt med där.

Självklart äter vi alldeles för mycket kött, ohållbart mycket. Men att framhålla att det enda rätta är att bli vegan känns lite fel. Det bästa enligt mig du kan göra är att odla din mat själv, skapa ett litet kretslopp hemma. Låta dina djur producera gödsel och näringsrik jord för att slippa köpa kemiskt framställda gödningsmedel. Ta tillvara på de proteinrika äggen från hönorna och skippa sojayoghurten.

omelett1

Att bli vegan är säkert ett alternativ för väldigt många för att minska sin miljöpåverkan (och såklart för de som med djurrättsliga skäl är det). Jag är fullt medveten om att inte alla har möjlighet att leva som vi gör. Men jag tycker de missar en viktig aspekt i programmet. Att gynna småskalig odling, producera och konsumera närproducerad ekologisk mat. Djur som betar på ängar som gynnar den biologiska mångfalden. Vi alla, inklusive miljön mår bättre av mycket mindre kött och mer grönt. Men att helt utesluta det tror jag inte på, inte för alla.

Ett blogginlägg från Jacob som jag läst för ganska så länge sedan poppade upp i huvudet på mig när jag såg programmet. Det han skriver sätter huvudet på spiken i den här frågan tycker jag, in och läs det här: ”Problemet med att vara vegan”. Han förklarar hur jag tänker på ett mer begripligt sätt :)

Vad har ni för tankar kring det här? Inte helt lätta frågor med viktigt att fundera över tycker jag!

Ett litet tygblöjetest

Det här inlägget innehåller delvis produkter från pressutskick (från Alvehamn och ImseVimse).

Nu kommer en liten fortsättning på tygblöjetemat som jag drog igång här i veckan. Här och här kan ni läsa om varför vi valt tygblöjor till Elise och fördelarna med det. Som ni kanske förstod på förra inlägget kan det bli lite förvirrande när man är i startgroparna för att testa på tygblöjor. Det finns ju hur många olika slags modeller och system.

tygblojor

Jag tänkte dela med mig av lite tankar kring tre av alla olika varianter på tygblöjor som finns. Ganska snarlika varandra men ändock lite olika. Det kan förhoppningsvis vara till lite hjälp i valet och kvalet när det vankas tygblöjeinköp. Här nedanför har jag skrivit lite kort om tre olika blöjskal/pockets som vi använder oss av för tillfället. Innanför skalen använder vi oss uteslutande av vikblöjor. Vikblöjor är ett kvadratiskt tygstycke i rutvävd bomull som viks på olika sätt runt barnets rumpa för att suga upp kiss och bajs. Yttertyget på själva blöjskalen/pockets är gjorda av PUL-material, dvs ett tyg som andas men som är behandlat med en slags plast för att hålla vätan inne.

Alvehamn pocketblöja: Som namnet skvallrar om är detta inte ett skal, utan en blöja som man lägger in ett inlägg i, inga lösa delar utan allt sitter på plats. Därför är det en väldigt smidig blöja som är lätt att sätta på i farten när Elise inte vill ligga still. Funkar bra i storleken just nu, men knäpper den på yttersta knappen i midjan. Nackdelen är att hela blöjan måste tvättas efter varje kissning. Funkar med andra ord perfekt nu när Elise tränar till att bli blöjfri, på och av smidigt och pottningen gör att vi slipper byta blöja så ofta. En svensk och ekologisk blöja – stort plus! Tummen upp också för deras snygga print, ”Katten i rabatten”.

alvehamn

ImseVimse OneSize (skalblöja): Även denna en ekologisk och svensk blöja! Dessa har vi använt i princip hela blöjperioden fram tills Elise blev dryga året. Används inte lite ofta längre som innan då inlägget (vikisen) ligger helt löst. Med andra ord flänger vikisen runt lite för mycket innan blöjan hunnits sättas på ordentligt nu när Elise rör sig mer. Möjligtvis har de tappat resåren kring benen en aning, men inget som stör. För övrigt funkar skalet bra med tanke på passform och funktion.

Blueberry Capri OneSize (skalblöja): Favoriten just nu! Vi använder i princip bara två-tre skal nästan dagligen (varvat med ovanstående) och de är i toppenskick fortfarande efter knappt ett halvårs användande. Sitter bra på vår tjej runt lår och midja, har nog aldrig läckt för oss. Särskilt de skal vi har med knappar sitter bra, den med kardborre är inte lika hundra passform på tyvärr. Fördelen med detta skal är att det finns en liten ficka fram och bak att sätta en limpvikt vikis/prefold i. Ligger inte helt still men lite i alla fall. Och printet. Så snyggt!

blueberry

Tygblöjor – en introduktion

Upptäckte att jag endast skrivit om tygblöjor innan vi ens hade börjat med det till Elise. Därför är det hög tid att jag delar med mig av en artikel jag tidigare skrivit till nättidningen Parenteser om detta ämne. Varför tjata om tygblöjor? Tja, läs själva… ;)

Många tror att tygblöjor är omständligt, tråkigt och omodernt – men det behöver inte alls stämma! Nu finns det många olika märken och modeller att välja mellan, vilket kan verka lite avskräckande till en början, men när man väl testat sig fram till det som passar en själv och sitt barn bäst är det bara att köra på! Det finns nämligen en rad olika fördelar med att välja tygblöjor till sitt barn.

Miljömässigt är det en stor vinst. Visste ni att ett barn kan använda så många som 6000 blöjor under sin blöjtid? Det bidrar till stora sopberg, närmare bestämt 1050 kg per barn = 420 miljoner blöjor per år i Sverige totalt. Tygblöjor till ett barn däremot består i genomsnitt av 4,8 kg tyg som dessutom går att använda till flera barn och sedan återvinnas! Hängtorkning, full tvättmaskin och bra tvättmedel är såklart en fördel om man vill öka sin insats för miljön. Barnet utsätts inte heller för den mängd olika kemikalier som finns i engångsblöjor vilket självklart är ett stort plus.

Inte nog med de miljömässiga fördelarna, rent ekonomiskt kan man vinna mycket på att köra med tyg. Engångsblöjor kan kosta upp emot 17 000 kr för ett barn medans tyg kan kosta allt från 2 600 kr och uppåt.

Barn som använder tygblöjor blir i regel blöjfria tidigare än barn som använder engångsblöjor. Det beror på att den blöta känslan barnet får i blöjan underlättar potträningen.

Pockets, vikblöjor, formsydda, All in One, All in Two – dessa olika system kan både kombineras och ge olika valmöjligheter. All in One och pockets är lite dyrare i inköp och har längre torktid men kräver mindre arbetsinsatser vid själva blöjbytet. Vikblöjor med blöjbyxa som ytterskal är helt klart billigast och torkar snabbast men behöver vikas inför blöjbyte. Ytterligare att fundera över är om man föredrar syntetiska eller naturliga material – men det är också en fråga vad barnet tål bäst mot sin rumpa, det får man testa sig fram. Här (Guide: http://www.babyrino.se/egensida/tygblojeguide/507 ) finns en mer utförlig och överskådlig guide för olika system.

Själv har jag i princip endast testat vikblöjor med PUL-skal och ullbyxa och tycker det funkar smidigt och bra. Att man sedan kan köpa billiga tvättlappar (Himmelsk) på IKEA som vikblöja och fynda begagnade PUL-skal och ullbyxor på köp och säljgrupper på Facebook gör det inte sämre! Allt är inte heller svart eller vitt, i nuläget använder vi engångsblöja nattetid och tygblöja dagtid.

dsc_0214
E
n vacker tygblöjesyn på sommaren!

När tygblöjorna tvättas är det bra att använda rätt sorts tvättmedel för att förlänga dess livslängd och för att minska miljöpåverkan.

  • Utan zeoliter så sliter det mindre på tyget
  • Mindre än 5 % tvål underlättar ursköljningen
  • Bör vara utan optiska blekmedel
  • Utan parfym  

Länkar:

FB-grupp – Tygblöjor: https://www.facebook.com/groups/tygblojorna/
FB-grupp – Köp och sälj tygblöjor mm: https://www.facebook.com/groups/tygblojor/?fref=ts
Köpa nytt: https://www.imsevimse.se/shop.pab?category=562
Guide: http://www.babyrino.se/egensida/tygblojeguide/507
Bra info: http://handbok.alternativ.nu/%C3%96vriga_%C3%A4mnen/Barn/Tygbl%C3%B6jor

Make Black Friday green!

Snart stundar Black Friday, fredagen då vi ska konsumera så mycket som möjligt under en dag enligt butikerna. Eller, hela veckan med för den delen. Black Friday all week har jag även sett reklam för. Starten på en hysterisk julhandel.

Jag är så fruktansvärt trött på den här eviga konsumtionen, som i många fall, faktiskt är helt onödig. Och nej, jag menar inte att vi ska leva asketiskt och helt utan prylar. Men. Det måste väl ändå finnas någon måtta på det hela?

Utan att gå djupare ner i mina tankar kring det här ämnet just nu (pga alldeles för trött för att få ihop dem) tänkte jag slå ett slag för Green Friday. Jag har sett att vissa företag med en mer hållbar profil istället har högre priser och skänker en  viss procent av fredagens intäkter till ett gott ändamål.

Det här är helt i rätt riktning – att, om man nu måste konsumera, göra det hållbart och dessutom stötta projekt som gör världen lite bättre och snällare. Gör som jag, bojkotta Black Friday. Köp inget alls på fredag, skänk pengar till välgörenhet istället. Eller, om du ”måste” konsumera, gör det hos företag som är hållbara och med fördel också skänker en del till bra utvecklingsprojekt.

dsc_0916-800x590

Kemikaliekonferensen med tema textil

Förra veckan hade jag förmånen att vara med på Kemikaliekonferensen på Högskolan i Jönköping. Årets tema var textil, aktuellt och väldigt intressant!

Flera olika aktörer var på plats för att föreläsa och allt från produktion till konsumtion och återbruk behandlades. Det som fastnade mest hos mig var att det finns väldigt många kemikalier som inte regleras av någon lagstiftning, som dessutom är riktigt farliga sådana. Kemikaileinspektionen hade en bild som visade att hela 292 av 368 farliga kemikalier i textil är helt oreglerade!

CMR-ämnen (cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska) är reglerade i högre uträckning än vad t ex allergiframkallande ämnena är. Av alla hormonstörande ämnen som finns var det bara 2 som fanns med i denna statistik. Detta eftersom det saknas en fastställd definition av vad de ämnena är för några rent juridiskt. Med andra ord är det troligen långt fler oreglerade och farliga ämnen i våra textilier än de 292. Suck.

Tyvärr tar det lååång tid för att få till en ändring i lagstiftningen, vilken dessutom främst handlar om kläder som produceras inom EU. Men det är på gång i alla fall, och de farliga CMR-ämnena prioriteras. Dock tänker jag på alla kläder som tillverkas utanför EU och som inte omfattas av någon miljömärkning. Hur mycket av sådana kläder finns i inte i våra vanliga klädbutiker här i Sverige?! Typ Kina-tillverkade kläder som varken är bra för miljön, människorna som tillverkar dem och de som använder dem. Suck igen.

dsc_0201-800x615
Nyköpt GOTS- och Fairtrade-märkt klänning tillsammans med loppisfyndad duk.

Naturskyddsföreningen avslutade dock dagen med att ge lite tips och hopp om att det går att göra en förändring. Såklart borde lagstiftningen ändras snabbare, men tills dess kan vi som konsumenter förändra våra konsumtionsvanor och ställa krav.

Först och främst borde vi såklart konsumera mindre. Att köpa 13 kg kläder och hemtextilier per år är inte hållbart. Att vi sedan slänger 8 kilo av dem är ännu mer galet, mycket som hade kunnat återanvändas flera gånger om.

Det allra bästa man kan göra är såklart att köpa begagnat, vårda och laga de befintliga kläderna samt låna kläder av varandra. Minska konsumtionen av nyproducerat med andra ord. Men om och när ett nyköp krävs kan man tänka på det här:

  • Kolla efter miljömörkningar (så som GOTS, Bra Miljöval, Ecolabel eller Svanen t ex)
  • Undvik kläder med onödig behandling (antimikrobiell effekt, mjukgörande behandling, skrynkelfri behandling, flamskydd osv.)
  • Undvik plasttryck
  • Undvik plagg med högfluorerande ämnen (finns ofta i ytterplagg)
  • Undvik plagg som doftar (både bra och dålig doft)
  • Fråga om kläderna innehåller något farlig ämne (man har rätt att få reda på det inom 45 dagar)
  • Tvätta kläderna innan du använder dem

dsc_0489-800x551
Klänningen in action på ett bröllop för något år sedan, tillsammans med koftan som jag fortfarande använder sisådär åtta-tio år efter jag köpte den. 

Efter den här konferensen känns det extra bra att jag redan följer naturskyddsföreningens råd i mångt och mycket (min klädutmaning, ni vet). Men såklart kan man alltid bli bättre! Skor tycker jag är lite klurigt till exempel, och vissa ytterkläder, så som regnjacka mm. För att inte tala om soffan, gardinerna och mattorna… Där har jag mycket att ta tag i. Hur tänker ni kring era kläd- och textilköp?

Kvinnofrukost och inspiration

I lördags hade jag förmånen att prata på en kvinnofrukost i Huskvarna. Riktigt roligt att kunna få dela med mig av hur vi lever här på gården, hur vi tänker kring en mer hållbar livsstil och om hur man kan kemikaliebanta badrumsskåpet!

Att få dela med sig av sina tankar och kunna inspirera andra är verkligen väldigt givande – särskilt när många vill fortsätta samtalet efteråt. Det ger mig ny energi till att dela med mig av tips, tankar och ideér för ett mer hållbart liv också här. Är det något särskilt ni är sugna på att läsa mer om? Hör gärna av er!

Såklart var jag tvungen att nämna att man kan tvätta håret med rågmjöl, dels för att det i mångas öron låter lite galet men också för att det är ett enkelt sätt att börja med naturlig hårvård! Så, för er som kanske hittat hit från igår eller för er som inte följt mig här så länge, här kommer en länk till inlägget om hur du kan tvätta håret med rågmjöl!

ragmjolstvatt

Larm från Kemikalieinspektionen

Plastbantningen som vi gör här hemma och många andra med oss är inte förgäves! För när stickprov gjordes i hem av Kemikalieinspektionen under 2015 innehöll varannan plastvara farliga kemikalier. 82 av 160 testade prylar höll inte måttet för vad som är ok, och i 14 fall påträffades det till och med förbjudna halter av giftiga ämnen (källa SvD).

20 företag anmäldes, men 12 av fallen har redan lagts ned. Endast ett fall har fällts, gällande en vattenkokare från Jula. Den innehåller ett förbjudet ämne (SCCP) och får därför inte säljas mer, men den kommer inte kallas tillbaks från tidigare köpare (källa sr.se). Hm, känns lite konstigt tycker jag?!

Även om det kanske inte påverkar oss på kort sikt vet vi ju inte vad som händer när vi samlat på oss lite av varje från många olika håll under en längre tid. Coctaileffekten, ni vet…

Mer finns att läsa i den här artikeln som kom ut igår. Det är lätt att rabbla upp skrämmande fakta men svårare att göra något åt det. Företag som säljer dessa skadliga produkter har i många fall låg kunskap om kemikalielagstiftningen. Ansvaret läggs på så vis på oss konsumenter, vilket verkligen inte är hållbart.

Jag trodde jag hade skrivit om plastbantning tidigare, men det var skralt på den fronten (i princip bara det här inlägget), så därför kommer ett gäng länkar från andra bloggare som jag rekommenderar er att läsa om ni vill läsa mer om plast- och kemikaliebantning i hemmet.

Good enough Tess om giftminimering i hemmet
Sustainable Day om att plastbanta
Saras eviga om hur du börjar kemikaliebantar

Och så till sist en bild som ger mig mycket inspiration till att minska plasten här hemma:

plastbanta

Instagram och mobilen

Det här med mobilköp tycker jag är lite jobbigt. Det är så svårt att veta vad som passar en. Det man egentligen vill ha är alldeles för dyrt och så var det det här med hållbarhet… Den jag hade senast var en mobil som Tomas fick på köpet när han köpte sin, vad det nu skulle vara bra för, man behöver ju två..?! Den var ganska kass, särskilt kameran, så har funderat ett tag på vad för annan jag skulle byta den mot. Helst hade jag velat köpa en Fairphone – en mobil som är rättvist producerad och som är byggd för att hålla. En mobil som man kan beställa reservdelar till och där all metall mm är hållbart framtagen. Men, tyvärr för dyr för mig i nuläget.

Då blev det en bra mellanväg att gå att köpa en begagnad telefon istället. En som redan använts och där tidigare ägaren tröttnat och troligen uppgraderat sig till nästa modell. Jag fyndade den på tradera för halva inköpspriset och vad jag märkt funkar den helt och fullt som den ska. Att köpa mobil blev helt plötsligt lite roligare! Billigare än vad den annars skulle kostat och en lite lättare känsla över bröstet då den inte nyproducerats för just min skull.

instagramaug

Så, nu känner jag lite mer tillfredsställelse när jag tar kort med mobilen och kan med bättre samvete uppdatera Instagram med bilder med lite vettigare kvalité mot innan. Missa därför inte mitt Instagramkonto där jag också heter anniesenkla! Där delar jag med mig av lite små vardagstips på hur du kan leva lite mer hållbart, om vad vi hittar på här hemma och lite annat smått och gott.

Hur tänker ni förresten kring mobilköp i relation till hållbarhet och ett miljövänligt tänk? Och har ni något Instgramkonto jag inte får missa?