Så gynnar du bin och andra pollinatörer!

Har du egna bin eller vill du gynna de vilda pollinatörerna i din trädgård? Det är nämligen så att uppskattningsvis 1/3 av allt vi äter är beroende av bin, humlor och andra som pollinerar. Som ni förstår är vi galet beroende av dem, både i vår närmiljö men också globalt. Så, här kommer några handfasta tips på vad du kan göra för dina surrande vänner i trädgården och i närområdet!

Plantera och så växter som gynnar bin och andra pollinatörer. De är som mest utsatta precis i början på våren då vinterförråden börjar sina för dem. Därför är de tidiga blommorna extra viktiga, så som krokus, pingstlilja, skilla mm. Här finns en lista för hela säsongen som kan vara intressant att kika på.

bikrokus

Men den viktigaste födan allra först på våren är sälgen tillsammans med andra videarter. Var rädd om den och för allt i världen, röj inte bort den! Den kan vara livsavgörande för pollinatörerna. För ganska exakt ett år sedan skrev jag ett inlägg om det, läs det här.

Bygg ett insektshotell! Det finns många bra guider för hur man enkelt kan underlätta för pollinatörer och andra insekter genom att ge dem ett hem. Här finns bra information med många olika varianter – både väldigt simpla och lite mer invecklade konstruktioner.

Skippa giftet i trädgården och i maten, om du vill värna om både djur och natur. Ja, såklart mår pollinatörer inte bra av gift vare sig det handlar om lite ogräsbesprutning i trädgården eller i större skala på åkrar. En obesprutad miljö mår vi alla bättre av, så ekologiskt for the win!

Bin kan ha lite svårt att hitta platser att dricka vatten på, de ramlar helt enkelt lätt i och drunknar om vattenkällan inte är tillräckligt grund. För att underlätta för dem kan man därför skapa en vattenplats för dem, en så kallad bivattnare. Ett fågelbad/pajform full med småsten eller glaskulor funkar kanon.

Låt vägkanten/diken/ängen blomma. Värdefulla blommor för pollinatörerna försvinner när vi är för snabba att slå vägkanter och ängar. När åkrarna blir större försvinner också diken som tidigare varit en viktig plats för dem att hitta föda på.

Om du inte har möjlighet att bli biodlare (vilket kräver lite tid och engagemang men är superkul och spännande!) kan man sponsra en bikupa eller bli bi-fadder. Det är inte så vanligt, men på vissa orter finns biodlare som ger företag och privatpersoner den möjligheten. Kolla med er lokala biodlare!

bikrokus2

Hoppas ni nu är lika taggade som jag på att gynna alla bin, humlor och andra pollinatörer som finns i vår omgivning!

Sista honungen för nu

Ikväll slungade vi årets sista honung. Långt ifrån så mycket vi förväntade oss efter förra slungningen men vi har så vi klarar oss ändå :)

Vi hade hoppats på mycket ljunghonung men lite blev det i alla fall, cirka 40 kg på 6 st samhälle. Vilket kan jämföras med 60 kg på två samhällen förra året. Men ljungdraget är knepigt och enligt de erfarna inträffar det i snitt vart tredje år. Det är en del som ska klaffa – vädret, temperatur och luftfuktigheten måste stämma för att ljungen ska släppa ifrån sig nektar.

honungskaka

Ljunghonungen är älskad av vissa och hatat av andra men vi gillar den skarpt. Lite mer jobb med slungningen men det är det värt. Ljunghonung är bärnstensfärgad och smakrik, och lite krämig i konsistensen. Det är den honung som har mest antibakteriella egenskaper av alla de svenska honungssorterna.

Om man är intresserad av att köpa färsk honung går det bra under veckan som kommer. Vi säljer burkar på 350 g för 50 kr. Det finns såklart också ”vanlig” sommarhonung till försäljning, 350 g för 50 kr och 700 g för 75 kr. Hör bara av er så ordnar vi det!

Här finns mer att läsa om färsk honung och dess nyttigheter!

honungsburkar

Intervju på Continuation Magazine

Om ni vill veta mer om vår biodling och biodling i övrigt finns det en ypperlig chans till det inne på Contiunation Magazine som är en webbtidning om hållbar livsstil. Pernilla, som är en av i teamet där och som också bloggar på ekoenkelt.se, intervjuade mig om just det.

Någon av er kanske är sugen på att börja med biodling eller bara vill veta mer om hur det funkar rent praktiskt? Kika in där vet jag!

contiunationmagazine

Drottning på posten

Visste ni att de enda djur som är tillåtet att skicka med vanlig post är bin och humlor? Vi utnyttjade detta i veckan och det gick kanon. I brevlådan låg ett blått kuvert med en liten ask inuti. En drottning med några medresenärer, så kallade följebin, fanns däri.

bidrottning

Anledningen till varför vi köpte en drottning var att ett samhälle helt plötsligt saknade en, eller blivit viselöst, som det också kallas. Varför vet vi inte men för att kunna behålla samhället behöver det en drottning. Att dra upp en egen drottning var inte aktuellt då det börjar bli för sent in på säsongen och den troligen inte hade hunnit bli parad av drönare. Ni som sett inlägget om drönarslakten förstår varför.

Ett alternativ för oss var att slå ihop det samhället som var viselöst till vår avläggare (nystartat samhälle med drottning). Dock är det viselösa samhället och avläggaren så starka att det vore synd att slå ihop dem. Så det fick bli så att vi köpte oss en drottning istället. Man kan köpa både friparade och stationsparade drottningar, i detta fallet blev det en stationsparad. Det kostar lite mer men oftast får man då lite snällare och bättre drottningar samt renrasiga.

Nu är den lilla buren på bilden ovan, placerad i yngelrummet i bikupan mellan två ramar. De andra bina får ”äta ut henne” det vill säga äta upp den foderdeg som följer med bina under transporten. När den är slut finns det ett litet hål som befriar drottningen och den kan krypa ut i bikupan. Sen får man bara hålla tummarna för att de andra bina accepterar sin nya regent. Om några dagar får vi svaret, nu ska den först sitta i kupan minst fem dagar innan vi kollar till de igen, spännande!

På tal om biodling hade vi planerat att åka på en biodlarträff idag, men på grund av att vi fortfarande inte är helt hundra efter en vecka av sjukstuga så blev vi hemma istället. I eftermiddag hoppas jag att vi kan ta tag i lite gurkinläggning och eventuellt lägga in rödbetor. Får se vad vi orkar.. Nu ska vi i alla fall ut och inspektera ljungen och se om bina kanske kan dra lite på det, nu när det äntligen blivit lite värme efter några dagars regn och kyla. Här är det full aktivitet vid bikuporna i alla fall, bådar gott!

Drönarslakt på gården

Igår när Tomas skulle kolla till bina upptäckte han att drönarslakten var i full gång i en av kuporna. Det är dock inte fullt så blodigt som det låter!

drönare

Drönarna är de enda bina som är hanar och deras enda uppgift i livet är att para sig med en ungdrottning på våren eller försommaren. En bidrottning är bara ute och parar sig en gång, dock med flera drönare.

Detta innebär det att om man inte gör en avläggare (start på ett nytt samhälle) eller det på annat sätt får en ny drottning kan drönarna vissa år bli helt arbetslösa i en liten bigård som vår (i år har vi dock fått tre nya ungdrottningar). Resten av tiden blir de uppassade inne i kupan, går runt och äter samt putsar till sig lite – rätt glassigt liv med andra ord..

När bina känner att det börjar närma sig höst och de tror att det inte är så mycket mer nektar att hämta släpar arbetsbina ut drönarna från kupan. De ändå inte har något att tillföra samhället då. Vissa bits ihjäl men andra lämnas bara där utanför, de klarar sig ändå inte utanför kupan då de blir helt uppassade inne. På så sätt sparar bina mat och tid inför vintern.

drönareochbin

Drönarslakten är ganska fascinerande att kolla på. Drönarna som är lite större och bredare än de små duktiga damerna försöker gång på gång komma in i kupan men blir utsläpade varje gång av en till tre arbetsbin. Drönarslakt kan låta grymt och hemskt men är bara ett sätt att låta naturen ha sin gång och är även ytterligare en fascinerande del av binas liv.

Första slungningen och honungsförsäljning

Nu slungar vi första omgången honung för i år! Det verkar som att det blir en fin skörd för oss. Både på grund av fler samhällen men också eftersom det är ett mycket bättre bi-år än förra året. Att gå från två till sex samhällen att skörda ifrån (har sju totalt men ett är så pass svagt att de inte drar in honung) är stor skillnad! Ska bli spännande att se vad vi får ihop totalt, men än så länge har vi ca 105 kg.

honungsram
Foto: Hans Trulsson

Imorgon blir första gången som vi kommer stå och sälja honung lite mer officiellt. Det är på hembygdsföreningens sommarfest bara någon kilometer härifrån, så det kommer bli riktigt lokalproducerat till försäljning! Eftersom vi slungar honungen idag kommer vi sälja färsk honung, full av nyttigheter, bland annat binas mjölksyrabakterier som ger liknande effekter som antibiotika. En riktig höjdarprodukt med andra ord.

Om ni har möjlighet så rekommenderar jag er att komma till hembygdsgården i Angerdshestra, utanför Jönköping. Antingen 11-13 för att besöka cafeét som har massor med hembakade kakor och bullar eller kl 14 för att vara med på sommarfesten då vi kommer vara där. Vi kommer ha ägg, färsk honung på burk men även kakhonug/jungfruhonung (men mer om det i ett annat inlägg) till försäljning. Hoppas vi ses!slunga
Foto: Hans Trulsson

Vår senapsodling – trefaldig nytta!

Längst ned i vårt grönsaksland sådde vi i våras ett parti med ganska mycket senap och en lite mindre plätt med bovete. Tyvärr frös bovetet när det precis hade kommit upp, men senapen har nu vuxit sig hög och blommar så fint.

senapsfält

Ni som hängt med här ett tag vet att vi odlat senap innan, då skördade vi fröna till hösten och gjorde vår egna julsenap, vilken blev riktigt god. Det är tanken även i år. Dock är jag lite fundersam hur vi ska få ut fröna och rensa dem på bästa sätt. Det var ett riktigt tidsfördriv förra gången… Men gott blev det och såklart var vi lite extra stolta över vår alldeles egna senap. Så, första nyttan med senapen är just senapsfröna!

Den andra nyttan är att senap är en bra gröngödslingsväxt. Med gröngödsling innebär det att en växt förbättrar och tillför jorden gödning genom att odlas och mullas ner. Baljväxter (inklusive senap) kan fixera och binda kväve i luften genom bakterier i deras rötter. När senapen sedan grävs ned i jorden tillförs då kväve vilket det ofta är brist på i jorden.

senapbi

Sista nyttan med senapen är att det är en bra bi- och insektsväxt! Alla växter som gynnar bina tycker Tomas (och jag med såklart, men mest Tomas) om väldigt mycket. Just nu surrar det ordentligt över det gula täcket. Massor med humlor men även våra bin och andra insekter så som fjärilar tar för sig av vad senapsblommorna har att ge.

En riktig nyttoväxt med andra ord, som faktiskt inte är alls svår att odla, den sköter sig i princip helt själv (fram till den skördas då såklart.. ;)

senapfjäril

Koll på sälg

Har ni koll på sälgen? Det är nämligen ett av Sveriges viktigaste träslag – inget annat ger mat åt så många olika fjäril- och insektsarter. Sälg är ensamt, tillsammans med andra videarter, med att blomma vid den här tiden när födan är som mest knapp.

Fjärilar och insekter så som humlor och bin kan tack vare sälgen klara livhanken när andra pollenrika växter fortfarande är i vinterdvala. Vissa arter har till och med anpassat sig helt till sälgen och dess blomning så om de inte hittar sälg i närheten överlever de ej. Hassel som också blommar tidigt, blommar för tidigt i många fall och då har insekterna inte vaknat till riktigt.

sälg

Tack vare sälgen kan vi med andra ord skörda fina grödor till hösten, få äppelmos, honung, bär och rikligt med klöver och annat vi skördar. Allt eftersom träden gynnar våra pollinatörer. Ekosystemtjänsten just sälgen ger oss är med andra ord mycket värd och i de flesta fall helt ovärderlig.

Häromdagen  gick Tomas och jag en runda för att titta till vår ståtliga sälg som står i utkanten av gården. När vi stannade upp hörde vi ett intensivt surrande som vittnade om alla hundratals, tusentals, insekter som glatt hämtade pollen från de överfulla blommorna. Tomas var helt salig när han fann trädet för en veckan sedan, perfekt för våra tama bin och såklart de andra bina och insekterna med.

Tyvärr blir sälgarna allt färre. I takt med att jordbruksmarkerna ändras och blir större, dikeskanter och skogsbryn röjs upp, så tas sälg bort och eller tillåts inte växa sig stora. Det blir ju såklart ett problem, främst för insekterna men även för oss i långa loppet. Vi kanske ska göra oss och naturen en tjänst tillbaks och låta dem stå kvar så långt det är möjligt?!

Både WWF och Jordbruksverket har skrivit mer om sälgens betydelse. In och läs om ni vill veta mer!

sälgfjäril

Binas första vårflygning

Nu är det aktivitet vid våra bikupor! Härligt att de verkat klara vintern. Nu håller vi bara tummarna för att de kommer klara sig bra nu innan det finns så mycket mat för dem ute i naturen. Deras vinterförråd går åt snabbare nu när de är ute och rör på sig, samtidigt som det i princip inte finns något att fylla på med. Gäller att ha lite koll nu under vårvintern.

Jag var och kollade till dem idag, många bin var ute och tömde tarmarna. En vinters bajs. Japp, de bajsar inte inne i kupan på hela vintern så den så kallade rensningsflykten är troligtvis ett skönt tillfälle för dem. Det är viktigt att de hinner ut i tid, annars kan de tvingas tömma tarmarna i kupan vilket kallas utsot – vilket gör att samhället i värsta fall dör. Sådana här varma vårvinterdagar är därför väldigt viktiga för bina så att de vågar sig utanför kupan en liten stund.

bikupa

Jag fick besök av ett bi på mitt ben. När jag kom in visade sig att jag blivit brunprickig just där… Bibajs.

bipåben

Andra slugningen – ljunghonung

I lördags var det dags för vår andra honungsslungning någonsin. Extra spännande eftersom vi skulle fixa det helt själva och dessutom visste vi att ramarna skulle vara fyllda med ljunghonung! För er som inte är så insatta i honungsvärlden kan jag förklara för er att ljunghonung är antingen älskad eller hatad av biodlare. Vi har en hatkärlek till den nu mer. Det är den nyttigaste (mer om det i ett annat inlägg!) och enligt Tomas den godaste honungen men den är dessutom den absolut svåraste honungen att slunga. Den är som seg knäck, geléaktig och klistrig och vägrar släppa från ramarna om man inte använder sig av specialverktyg.

skattning

Som tur var var Tomas förutseende, eller rättare sagt väldigt pepp på ljunghonung, så han beställde för någon vecka sedan en honungslossare eller ”Sjölies lilla” som trycker ut eller perforerar honungen i ramen innan man slungar den. Vi hade också på värmefläkt i rummet där lådorna med ramarna stod för att göra den något mer rinnig. Jag tog bort vaxet från ramarna och Tomas tryckte med lossaren för att sedan slunga den. Det hade aldrig gått utan specialverktyget. Trots att det var mycket svårare den här gången än vad det var första gången med sommarhonung var det helt klart värt mödan – vi fick ut närmare 60 kg ljunghonung!

täckvax

sjölies

slunga  honungssil

Den här gången blev det om möjligt än mer klabbigare och kletigare i köket. Inte riktigt som knäckkokningen i Sunes Jul, men nästan… Det går väl an med två samhällen (40 ramar), men i framtiden får vi nog hitta på en annan lösning. För det här med biodling och honung har gett mersmak!