Tillökning igen – kaninungar, grisen Gördis och lilla kalven!

Att utfodra djuren morgon och eftermiddag/kväll har blivit så mycket roligare den senaste tiden. En anledning till det är att vädret blivit varmare, solen visar sig emellanåt och fåglarna kvittrar. Det är behagligt och till och med skönt att vara ute igen. En mer novemberlik april minns jag ej, väldigt skönt att den äntligen är över.

kaninungar

Men det är inte den främsta orsaken. Den har ni i rubriken! Det har blivit så många fler att titta till, närmare bestämt åtta stycken. Sex små kaninungar föddes för cirka fem veckor sedan. Som ni förstår är de helt underbart söta! För någon vecka sedan hoppade de ut ur boet och vill mer än gärna komma fram och hälsa på oss när vi kommer med mat.

kaninungar2

LillenKaninpappan Lillen tackar inte nej till ett äpple, och Elise hjälper mer än gärna till. Är så tacksam över att ha möjlighet att ge Elise en uppväxt nära djur och natur. 

Sen har ju Siri fått en kompis, nämligen lilla grisen Gördis. Hon är också en Linderödsgris och är från Falkenberg. Tomas hämtade hem henne i påskas och trots att Siri gärna vill sätta henne på plats med jämna mellanrum verkar de ändå ha det trevligt ihop mestadels. Lite blygare och mer försiktig, men en mysig liten dam hon också.

grisengördis

Sist ut kom lilla tjur-kalven, för ungefär 1,5 v sedan. Farbror som har korna på gården hade inte räknat med att på en kalv på köpet när han köpte in ungdjuren senast. Så visst blev det en liten överraskning att kalven skulle komma. Lilla kalven är dock ett glatt sällskap i ladugården där han springer omkring och sladdar bland de andra korna. Därav lite ont om skarpa bilder… För en glimt av honom får ni ta en titt på mitt Instagramkonto!

Nu ser jag fram emot en varm och solig maj med mycket kaningos och arbete ute i grönsakslandet. Det blir så mycket lättare nu. Ljuset, värmen. Äntligen vår!

Linderödsgrisen Siri har flyttat hit!

Sedan Tomas var liten har han velat ha en gris. En ”Linderödare”. Nu, efter många års väntan, har hans dröm äntligen uppfyllts! Inte mig emot, för när lilla linderödsgrisen Siri kom till oss kändes det helt självklart att hon ska bo här på gården.

LinderödsgrisenSiri2

Siri är en pigg liten dam som älskar att bli kliad på ryggen, nosryggen och bakom öronen. Gärna liggandes på sidan och med slutna ögon. En riktig kelgris med andra ord! Tror vi kommer ha det fint ihop. På påskafton är det också tänkt att hon ska få en kompis, eftersom det blir för ensamt att vara själv gris på gården. Ska bli spännande att se vad det är för en gylta!

Linderödsgris är en lantras som förr var nästintill utrotad/bortglömd, men som i början på 90-talet återupptäcktes och inventerades. De 8 djur man lyckades hitta blev då rasens ursprungsdjur. Mer om den historien finns att läsa på Föreningen Landtsvinets hemsida.  Nördigt? Japp. Men till mitt försvar – det är faktiskt ganska intressant och spännande! Här finns ungefär allt man behöver veta som nybörjarägare av Linderödsgrisar, kanske blev någon av er också sugna nu? Eller i alla fall komma och hälsa på ;)

LinderödsgrisenSiri

Nu har den gamla lantrasen fått sig ett rejält uppsving och är mer än poppis bland självhushållarwannabes som vi. Inte bara på grund av att Mandelmanns har sådana, utan även för att det är en väldigt bra ras.

De är tåliga och anpassade efter vårt klimat. Mår som allra bäst när de får vara ute med ett jordat tryne och extraknäcker gärna som markberedare och kvickrotsätare. De växer ganska långsamt och tål inte köpefoder utan mår bäst av hemodlad och ren mat (vem gör inte det..?). Det gör att de får ett väldigt fint kött och kan inte jämföras med köpt fläskkött från butik, enligt de vi köpte Siri av. Drömmen mot att vara självhushållande på kött börjar uppfyllas, och det känns kanon!