Zero Impact – lite tankar kring matvanor

Förra veckan kollade jag på programmet Zero Impact. Ett program om familjer som med sina vanor gör en ganska så stor påverkan på klimatet. Helt vanliga medelsvensson med andra ord. De får resa till platser där de med egna ögon får se vad vissa av deras levnadsvanor är del i att ställa till med.

Jag har sett andra avsnittet och tyckte det mesta var riktigt bra. Familjen som förra veckans program handlade om fick verkligen upp ögonen för hur deras (i detta fallet) matvanor och i synnerhet köttkonsumtion påverkar miljön och klimatet negativt. De fick verktyg för att förändra deras livsstil och de tog till sig dem under de 30 dagar som de hade utmaningen (och förhoppningsvis efteråt också).

Men. Det var en sak jag reagerade emot tyvärr. I programmet framhöll Fredrik Hedenus, docent och en av experterna från Chalmers som står bakom undersökningarna, att det absolut bästa för miljön beträffande matkonsumtion är att äta veganskt. Men jag håller inte riktigt med där.

Självklart äter vi alldeles för mycket kött, ohållbart mycket. Men att framhålla att det enda rätta är att bli vegan känns lite fel. Det bästa enligt mig du kan göra är att odla din mat själv, skapa ett litet kretslopp hemma. Låta dina djur producera gödsel och näringsrik jord för att slippa köpa kemiskt framställda gödningsmedel. Ta tillvara på de proteinrika äggen från hönorna och skippa sojayoghurten.

omelett1

Att bli vegan är säkert ett alternativ för väldigt många för att minska sin miljöpåverkan (och såklart för de som med djurrättsliga skäl är det). Jag är fullt medveten om att inte alla har möjlighet att leva som vi gör. Men jag tycker de missar en viktig aspekt i programmet. Att gynna småskalig odling, producera och konsumera närproducerad ekologisk mat. Djur som betar på ängar som gynnar den biologiska mångfalden. Vi alla, inklusive miljön mår bättre av mycket mindre kött och mer grönt. Men att helt utesluta det tror jag inte på, inte för alla.

Ett blogginlägg från Jacob som jag läst för ganska så länge sedan poppade upp i huvudet på mig när jag såg programmet. Det han skriver sätter huvudet på spiken i den här frågan tycker jag, in och läs det här: ”Problemet med att vara vegan”. Han förklarar hur jag tänker på ett mer begripligt sätt :)

Vad har ni för tankar kring det här? Inte helt lätta frågor med viktigt att fundera över tycker jag!

Klädutmaningen

Den här veckan är det Fashion Revolution Week! Jag skrev om det för exakt ett år sedan, men nu är det alltså aktuellt igen. För att få lite koll på vad det innebär kan du läsa förra årets inlägg eller klicka in på kampanjens hemsida.

Kort sagt är den här veckan en påminnelse för oss om alla usla förhållanden människor lever under för att vi i västvärlden ska kunna köpa billiga och snygga kläder. För prisvärda är de då rakt inte. Inte kan en t-shirt som i snitt krävt ett kilo kemikalier för att tillverkas, 2700 liter vattenåtgång för att bara odla bomullen och som sedan sytts av människor som knappt får någon lön för den, vara värd 99 kr? Inte ur ett miljömässigt perspektiv och då rakt inte etiskt.

DSC_0339 (800x724)
25-årskalas i eko och fairtradeklänningen från People Tree.

Så, nu har jag bestämt mig för att ge mig själv en klädutmaning. Nämligen att bara köpa kläder som är bra miljömärkta (t ex GOTS) och eller Fairtrade-märkta, men i största möjliga mån köpa kläder på Second Hand. Alltså går allt annat bort! Jag har tänkt ge det ett halvår till att börja med, sen får vi se vart det leder. Kanske blir det en svår utmaning, kanske inte? Väl värd att testa i alla fall! Vilka hakar på?

Tyvärr hade jag inte möjlighet att delta på någon utav platserna Naturskyddsföreningen arrangerade klädbytardag i lördags, det hade ju varit perfekt! Jag får kika runt på olika second handbutiker istället. Och förresten, vem säger att garderoben ständigt bör uppdateras? Nja, jag ska kolla över vad jag har och kanske till och med skänka bort snarare än köpa… Mer om hållbara kläder längre fram i veckan!

DSC_0105
Även den här klänningen från People Tree, kommer bli använd nu i vår, vilken funkar både med liten gravidmage och utan.

Alternativ till ris

Som många av er säkert redan hört och läst om i veckans media är det ingen höjdare att äta ris. Livsmedelsverket har nu gått ut med varningar för att arsenik förekommer i ris i ofta små men ändock betydande mängder. Barn unders 6 år ska inte äta riskakor och fullkornsris är snäppet värre än skalat, vanligt ris. Ironiskt nog åt jag ris igår till lunch.. Men vi äter faktiskt inte så mycket av den varan här hemma i vanliga fall. Främst på grund av att vi har så mycket potatis eftersom vi odlar det själva, men också för att ris överlag inte är något vidare snällt mot miljön.

När man odlar ris låter man fälten svämma över och det gör att metangas bildas och bidrar till växthuseffekten. Alltså är det inte bara kossor som rapar metan, även risfälten. Ris kräver också långa transporter, oftast med båt som ger mindre utsläpp än flyg, men ändå blir det såklart en miljöpåverkan. Och så nu det ”senaste” att ris tar upp arsenik ur jorden och eller bevattningsvattnet vilket kan leda till cancer i värsta fall.

Den senaste tiden har vi börjat köpa hem mathavre som alternativ till ris – ekologiskt, nyttigare, relativt närproducerat (Västergötland) och riktigt gott! Och så köpte jag Kvarngryn som jag inte hunnit testa än. Skillnaden på miljöpåverkan mellan ris och svenska alternativ är i stort sett milslång. Så dagens tips blir att leta fram de svenska alternativen i butikshyllan och testa er fram vad som faller er bäst i smaken – hitta efterträdaren till riset det tycker både kroppen och miljön om!

kvarngryn

Tygblöjor

Vår ambition när det kommer till blöjor är att framöver köra så mycket som möjligt på tygblöjor. Gammalmodigt, meckigt och massa tvättande kanske vissa tycker. Ja, det kommer bli en del tvättande, men det är också miljövänligt, ekonomiskt och enligt de som har testat behöver det heller inte alls vara krångligare än engångblöjor.

Visste ni att ett barn använder cirka 6000 blöjor under sin blöjtid? Det är ganska många och bidrar till ett gaanska stort sopberg, närmare bestämt 1050 kg per barn = 420 miljoner blöjor per år i Sverige totalt. Till tygblöjor däremot används 4,8 kg tyg som dessutom går att använda till flera barn och sedan återvinna! Inte nog med de miljömässiga fördelarna. Rent ekonomiskt kan man vinna mycket på att köra med tyg. Engångs kan kosta upp emot 17 000 kr för ett barn medans tyg kan kosta allt från 2 600 kr och uppåt. Lite skillnad! (Källa.)

Just nu använder vi de miljömärkta och ekologiska engångblöjor från Naty som funkar riktigt bra. Kändes smidigast nu i början när allt annat är nytt och sådär. De är helt utan tråkigt kemikalier och parfym (varför finns det ens blöjor med parfym?!), andas och håller tätt bra. Ett väldigt bra alternativ till tygblöjor som vi kommer använda oss utav mellan varven när vi är på resa eller liknande. Så småningom ska vi prova två olika varianter från ImseVimse, dels vikblöjor med ytterskal och sedan när Elise vuxit till sig lite även deras One Size. Lovar att återkomma igen med hur det funkar när vi väl testat.

Natyvikblöja

Här ovan är en vikblöja med ett ytterskal från ImseVimse. Vikblöjorna använder vi för tillfället som snuttefilt och vid amningen – perfekt till både att torka kräk med och som en mjuk och lite tunnare sommarfilt!

Det här med tygblöjor är verkligen en djungel – det finns så otroligt mycket att välja bland! Både vad gäller olika märken men också olika system eller modeller. Inne på Alternativ.nu (som för övrigt är en väldigt bra sajt!) finns bra information om olika typer och annat att tänka på gällande tygblöjor i allmänhet. In och läs här. Ytterligare en bra och tydlig guide för tygblöjeintresserade finns här. Sen finns det både köp och säljsidor på Facebook och grupper för allmänt tygblöjeprat och råd. Väldigt värdefullt, nördigt och bra om man är intresserad!

Tyg och otyg

Av en händelse kom jag över några klipp på UR som jag gärna vill dela med mig av. De har temat tyg och miljö och det känns som ett ständigt aktuellt ämne tycker jag (här finns de). Liksom mat (som jag ofta tar upp) är ju kläder en nödvändig del av våra liv – samtidigt som de mer eller mindre påverkar vår omgivning på olika sätt.

Ta till exempel allt damm som genereras från våra kläder och andra textilier i våra hem. Inte är det bara bomullsfibrer och annat tygmaterial som finns i dammet, nej där i samlas många olika kemikalier – i många fall ftalater (som finns förekommande i mjuk plast så som plastgolv, sladdar och gamla plastleksaker). Dessa sköljs ner i våra avlopp när vi t ex moppar golven och eftersom reningsverken inte kan fånga upp de små partiklarna blir det istället haven och dess invånare som samlar upp fibrerna och gifterna. Eftersom det här är en ganska ny upptäckt vet man faktiskt inte exakt hur det här påverkar miljön, men man vet att textilier motsvarande en fylld simbassäng (700 ton) som samlat upp farliga kemikalier och gifter ligger och skvalpar utmed svenska vatten. Inte särskilt hoppfullt.

En intressant sak när det gäller just dammet är att det faktiskt går att minska förekomsten av det i hemmet. Förr var det nämligen mindre damm i hemmen – vad kan det bero på kan man undra? Programmet nämner en rad olika saker. Till exempel tvättade man inte lika ofta, tvätten hängdes och skakades utomhus i högre grad och mangeln och strykjärnet användes mer frekvent.

Genom alla dessa saker slits textilierna mindre, fibrerna som annars sticker ut blir tillplattade och går således inte av lika lätt och bildar damm. Ytterligare en faktor är att textilproduktionen drivs på snabbare nu, vilket ger kortare fibrer som inte håller lika bra som de annars hade gjort om de fått växa tillräckligt länge… Summa summarum: stryk, mangla och dammsug mer för mindre gifter i haven!

Ja, det här var en glimt från ett av programmen som handlade om damm. Hoppas att ni blir lika taggade som jag att lära er mer om kläder och dess påverkan på oss och naturen efter dessa klipp. Kanske kan bli en utmaning inför 2015 – att bli mer klädmedveten och då inte bara ur modesynpunkt utan också ur miljösynpunkt!

DSC_0399 (800x542)

Ny matsvinnsundersökning

Via Supermiljöbloggen hittade jag ny intressant fakta om matsvinn, mitt kära ämne som nog för all tid kommer att förfölja mig (eller jag det). Naturvårdsverket har låtit genomföra en studie om hur mycket mat och dryck som slängs via avloppet. Det är något man tidigare inte specifikt undersökt, därför tycker jag att det här är särskilt intressant. Undersökningen genomfördes av SMED, som skickade ut enkätundersökning där hushåll har fått dokumentera sitt avfall via avloppet under fyra dagar.

Det visade sig att av all mat och dryck som slängs sker 23 % av det via avloppet, alltså har dessa mängder inte tidigare räknats med i matavfallet eftersom det inte tidigare undersökts. Totalt är det 224 000 ton mat och dryck som slängs via avloppet och sammanräknat med det som slängs i soppåsen uppgår svinnet till 995 000 ton mat och dryck! Helt galet. Det är ungefär 107 kg/person och år i Sverige. Ni som redan hört på mitt matsvinnsprat (t ex här och här) vet ju att det påverkar miljön på ett väldigt negativt sätt.

Bara en liten tankeställare såhär en vanlig måndag. Sugen på att minska ditt matsvinn? Det är jag i alla fall! Här finns lite tips, som är väl värda att försöka följa!