Vad hände i maj?

Det kan man undra. Bloggen ekade i alla fall tom, så när som på ett inlägg den 4 maj och nu är det redan 1 juni. Tiden springer iväg och det är mycket här hemma på gång. Elise är på förskola när jag och Tomas jobbar, all annan tid går åt till att ordna med djuren, så frön, rensa djupbäddar och fixa tomater. Roligt men svårt att hinna med allt som man vill, t ex blogga. För er som undrar hur maj varit och som vill få koll på läget hos oss kommer en liten lägesuppdatering, håll till godo!

7 maj städade vi hos kaninerna och såklart ville Elise också hoppa in i buren, precis som mamma gjorde… Mysigt värre!

Den 11 maj blev det helt plötsligt snö igen och så väldigt kallt och tråkigt. Trodde aldrig våren/sommaren skulle dyka upp där ett tag. Men det gjorde den, med besked redan två veckor senare. Och det började grönska, äntligen!

15 maj kom tomaterna äntligen ut i växthuset. Som vi längtat efter det, både växthuset och tomaterna. Tänk senare i sommar, då ska vi frossa i tomater! Drygt två veckor senare ser det ut såhär där inne och tomaterna börjar växa på ‘Sungold’. Underbart!

Kalas med delar av familjerna med god gemenskap och fina presenter den 20e, eftersom Elise fyllde år den 23e. Galet att vår lilla dotter redan är två år! Den gula lilla vattenkannan är helt klart en av de bättre presenter hon fått. Att vattna har nu, om möjligt, blivit ännu roligare. Vår lilla hjälpreda.

Den 26 maj fick vi vår första svärmning på ett av samhällena i Bottnaryd. Precis då Tomas hade det som mest stressigt och skulle iväg till bröllopsplanering inför bröllopet den 27 maj som han var värd på fick han ett samtal från en vän i Bottnaryd. ”De sitter i en buske på min tomt.” Lyckligtvis klarade han ut att fånga in de och få med drottningen!

Dagen efter var det som sagt bröllop, fina vännerna Sophie och Niklas gifte sig och det var en vacker dag att minnas! Underbart väder, fin vigsel och en riktigt trevlig fest med god mat. Tacksam att jag kunde vara med! Klänningen hittade jag på butikpaletti.se, som lyckligtvis var i (ekologisk) bomull och bambu. Luftig och skön i värmen!

Potatisen, löken och många många frön har kommit i jorden. Det finns hopp om en bra odlingssäsong! Mycket har också börjat spira, sparrisen har kommit till vår allas glädje t ex. Vi alla tre slukar den, stekt/grillad med lite salt på. Mums! Regnet som vi väntat på allt för länge kom också i tisdags, äntligen! Än är det väldigt torrt men det hjälpte såklart lite på traven med runt 20 mm regn.

Det var maj det. Väldigt fin månad, trots en del stress och ”måsten”. Började i frustration över kylan och snön, mellanlandade i frustration över torka och avslutas i tacksamhet över regnet och grönskan. Nu är det sommar och oj vad vi ska njuta av den i år!

Gräva gräva gräva

Till att börja med så ber jag om ursäkt i förväg för alla dessa bedrövliga bilder på jord som finns upplagda i det här inlägget. Hos oss behöver vi nämligen gräva, så väldans mycket att vi inte hinner med allt. Därför hörde Tomas av sig till två i ungdomsgänget som gärna ville ställa upp med lite handkraft. Så värdefull hjälp för oss! Det går ju så mycket snabbare att få saker gjorda när man är ett gäng som jobbar på bra. Killarna hjälpte till med att gräva ut vår andra obemannade hönsgård där Tomas satte potatis ikväll. De grävde också ut växthusgrunden som ni ser nedan.

växthusgrund2

Och likaså kanten kring vårt nyaste projekt, plantskolan, som är belägen bakom huset. Där ska vi sätta buskar och växter som behöver växa till sig lite samt ha någon kall/varmbänk tror jag. Men först ska det grävas ut (eller fräsas med jordfräsen om vi får igång den) och så ska ett staket runtom fixas.

plantskola

Det sista stället som vi fick hjälp med var ett nytt dike för nya sparrisplantor. Eftersom Tomas fick över ett gäng sparrisplantor från en kund fick vi utöka vi vårt lilla sparrisland och igår kom de ner i jorden. För exakt två år sedan (på dagen!) grävde vi det första sparrislandet, kolla in här hur vi gjorde då. Nu hoppas vi på många och fina sparrisar i år, eftersom det är deras tredje år hos oss och vi då kan börja skörda dem. De nysatta får vila sig i form ett år eller två.

sparrisbädd

Det största och segaste projektet ser ni här. Jord och kvickrot. Ett elände att odla i såhär rätt upp och ned. Förra året var det potatis och lökland. Men nu ska vi, eller rättare sagt Tomas, gräva djupbäddar även här (som de som skymtar till höger i bild) för att gå igenom jorden ordentligt och med tiden bli kvitt allt (eller så gott det går) ogräs. Ogräs.. Nja, skulle kalla det gräsgräs jag och definitivt inte med o framför.

åker

Några bilder från dagen

Tänkte dela med mig av några glimtar från dagen som varit. Mycket ska hinnas med, men framförallt orkas med. Tempot saktas ner allt mer nu… Efter en sväng till stan och lyssnande på hjärtat i magen blev det en skön eftermiddag/kväll hemma. Underbart väder och ganska idyllisk tillvaro faktiskt.

madrass

Bovetemadrassen till spjälsängen har påbörjats och det går faktiskt över förväntan, hoppas även slutresultatet blir bra. Återkommer med hur jag gjorde!

mage

Tomas grävde, satte potatis och lök ute i landet. Jag och magen tittade och hejjade på emellanåt, otympliga och saktfärdiga som vi är.

höns

Hönsen och tuppen Accam spatserar nu mer dagligen ute i trädgården, trivs med livet, lapar sol och pickar gräs (och river lite i farbrors blomland).

malva

Kaninerna njuter även de av tillvaron, knaprar mer än gärna på lite kvickrotsrötter. Det har vi i överflöd – tyvärr!

sparris

Fingertjocka sparrisar tittar nu försynt upp ur jorden – underbart!

Att odla sparris

Sparris är det något speciellt med, det är något lyxigt över det. Kanske beror det på den långa väntan det kräver innan man får skörda? I alla fall har vi nu satt våran alldeles egna sparris! I veckan satte vi nämligen 10 sparrisplantor som vi beställt via internet. Fördelen med plantor jämfört med att så är att man kan börja skörda några sparrisar redan andra året men om man sår får man däremot snällt vänta med att skörda de tre första åren. Anledning till varför man inte ska skörda de första åren om man sår är att det hämmar sparrisens tillväxt. Men även om man planterar plantor får man tänka på att inte skörda för mycket de två första åren.

Att odla sparris kan låta svårt men det är förvånansvärt enkelt på ett sätt. Det krävs bara att man fixar rätt förutsättningar för dem, sen kan man se fram emot skörd under måånga år. Vissa hävdar till och med att det går att skörda från samma planta i upp till 50 år. Då blir det ganska värt att ägna en kväll eller två till att ordna sparrisbädden så bra som möjligt. Det är också därför viktigt att tänka igenom var man vill ha sparrisen, för när man väl planterat dem är det inte optimalt att flytta dem igen.

DSC_0404 (800x536)

Vi började med att gräva ett dike, cirka 30 cm djupt och 80 cm brett. För våra 10 plantor behövde vi ca 7 m långt. Vi passade också på att rensa bort alla grästuvor samtidigt.

DSC_0418 (800x653)

Sen hävde vi på kogödsel från gården och blåstång från Ängelholm, vilket ger bra förutsättningar. Har man lerjord, kan det vara bra att tillföra sand eller bergkross, men det har vi inget problem med!

DSC_0426 (800x536)Eftersom sparrisen trivs i kalkrik jord, passade vi på att kalka jorden och även hälla på aska och benmjöl. Allt blandades ihop tillsammans med det mesta av jorden från sidan. Jorden som blev kvar la vi överst som ett täcke.

DSC_0454 (800x571)

Såhär ser sparrisplantorna ut! De här är ett år gamla och ser ut som bläckfiskar tycker jag. Tänk på att fördela ”benen” jämt runt om för att de ska kunna sprida ut sig och etablera sig snabbare. Plantavståndet ska vara ca 60 cm och de ska planteras ca 15 cm djupt.

DSC_0462 (800x614)

Nu är de till sist täckta med jord och vattnade ordentligt både innan och efter plantering. Klart! Nu är det bara till att vänta… Ett år!