Efter många om och men är äntligen växthuset på plats! Det gick inte riktigt som planerat men det gick – och det är huvudsaken.

Vi tar det från början. Jag fick frågan om vi ville ta över växthuset av vår granne för ganska så längesedan, typ förra året. Det är gammalt och lite sönder i vissa rutor, men då vi inte har något innan och vi skulle få det så ville vi såklart ha det. Inte så stort, men hyfsat rymligt är det trots allt.

I våras började Tomas göra grunden för det för att förbereda, planen var att kunna odla tomat och gurka med mera denna odlingssäsongen. Men. När Tomas och hans far skulle börja plocka ner växthuset satt det som berget. Varje fönsterglas var omsorgsfullt limmat i varje fog, omöjliga att få bort.

Enda alternativet att få hem det den dryga kilometern från grannen var att lyfta upp det på en lastbil och frakta det helt. Det har dock dragit ut på tiden och vi hade nästan gett upp tanken om det växthuset. Men idag gav vi det ett försök med hjälp av en bekant som har en kranbil.

Innan själva lyftet, var vi inte så hoppfulla att få huset i helt skick hem. Några rutor var spruckna och glaset var tunnare än vad vi först trott, så det kunde ge oss mycket jobb med att plocka glassplitter… Men allt gick förvånansvärt smidigt, tack vare en skicklig kranbilsförare och inte så mycket vind. För ett stort växthus uppe i luften visade sig ha ganska bra vindfång.

Att se ett växthus i glas komma åkande på ett lastbilsflak utanför huset var en speciell syn! Ganska så nervös var jag (och alla andra) också när det var några meter upp i luften och svajade i fyra långa tampar.

Nu står det på sin tänkta plats i alla fall. Några rutor ska fixas till, golv ska läggas och platsen framför och runt växthuset ska göras i ordning, men redan nu känns köksträdgården mer komplett. Så tacksamma över att det gick trots allt och att vi äntligen är växthusägare. Det är extra kul att kunna ge ett gammalt utdömt växthus nytt liv igen, nu längtar man nästan redan till våren 2017!