När jag såg att The Sustainable Society hade tema matsvinn denna månad blev jag såklart sugen på att hänga på samma tema. För det är ett ämne som jag tycker är väldigt viktigt och som lever kvar hos mig lite extra sedan jag skrev min c-uppsats om just det under min högskoletid. (Länk till mina tio tips om hur du minskar matsvinnet i hemmet finns längst ner i det här inlägget.)

Men först, vad är matsvinn egentligen? Det finns faktiskt, tro det eller ej, lite olika definitioner på det. Vissa menar att det man kan minska matsvinnet genom att kompostera eller på annat sätt ta hand om resterna vi annars skulle kasta. Personligen definierar jag matsvinn som: mat som slängs men som hade kunnat ätas upp av människor. 

Matsvinn blir något mer positivt om det tas tillvara på för att föda upp djur, omvandlas till energi eller bilda fin matjord. Men det är likväl matsvinn och dess grundliggande problem (att det slängs hutlösa mängder bra och ätduglig mat som kräver massa energi, vatten mm) finns fortfarande kvar.

Ibland kan det vara lätt att lägga krutet på att ta tillvara på det redan uppkomna matsvinnet. Det är dock att blunda för orsaken till dess uppkomst. Problemet vänds till något bra, men för att gå mot en hållbar utveckling och i synnerhet en hållbar matproduktion, globalt och i Sverige, krävs fokus på att minimera matsvinnet. Inte omvandla det.

Självklart finns det oundvikligt matsvinn, och det är något helt annat. Det är t ex ben, tepåsar, oätliga skal och stjälkar. Att kompostera det är guld! Icke att förväxla med vanligt, tyvärr lika vanligt förekommande, matsvinn.

För er som redan läst mina tips på hur man kan minska sitt matsvinn, och kommer ihåg dem, så kan ni skippa att klicka på följande länk. För er andra: HÄR finns mina tio absolut bästa tips för hur man minskar sitt matsvinn i hemmet.